- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
119

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

igenom en större förening med öfriga växten. Detta är allmänt
gällande ibland svenska växtenia; men de varma klimatens
bönor, synas icke så noga iakttaga sådant, liksom vi förut
funnit varmare länders växter i afseende på hela ordningens
kännetecken icke så trångt låta innesluta sig. De varmare
klimatens egentliga Ärt-växter hafva dock icke mindre än våra
riktiga klängen, utan de blifva ofta såsom Turska-bönorna till
stjelken vindande liksom för att dess bättre kunna uppbära den
stora last af närande stärkelse, som skall samlas i deras tjocka
hjertblad. Sådana uppehållningssätt finnas aldrig hos följande
till öi;t mera än frön betydliga afdelnings yäxter.

2) Den andra afdelningens frön närma sig mera till
allmänna förhållandet deratinnan, att hjertblad en äro tunnare
nästan som egentliga blad, hvarfÖre dessa växter få namn ,af
Phyllolobce, som vi torde få öfversätta med
Tunn-hjert-b la dige. Då de vid groningen uppkomma ofvan joi’d,
antaga de grön färg och i allmänhet blads så väl egenskaper som
förrättningar. De hafva icke något sådant betydligt
näringsämne för unga plantan, utan de bidraga mera genom sin större
förening med luften att gifva hela plantan den lifaktighet,
att den snarare sjelf kan nära sig ur jorden. Utanpå dessa
frön ser man blott en rund föreningspunkt eller hilum,
liksom skulle här i anseende till mindre halt af Stäi’kelsepulver
icke behöfvas så stort samband med moderväxten. Dessa frön
äro merendels i Öfverensstämmelse med hjertbladens tunnhet
sjelfva flata och tunna, men uti några uppkommer liksom till
ersättning för det bristande stärkelset en betydligt stor
fröhvi-ta, som dock aldrig är stärkelselialtig, utan blott innehåller
slem, till den grad och af den renhet, att alltsammans i
vatten förvandlas till den klaraste crystallvätska. I sådant fall
kunna fröen blifva ansenligt runda och ärtlika (t. ex. Lotus
tetragonolobus), men detta är blott till yttre formen, ty redan
den lilla runda vidfastningspunkten skiljer dem från mera
riktiga ärtor. Denna afdelnings växter sakna klängen och äro
sällan slingrande.

Om denna sednare afdelnings vidare underdelande
äfven-som om Genistce-slagtets och dess arters skiljande, blir mera
rum att anföra under följande numer.

Tab. tecknad vid Halmstad :mot hösten, då växten för andra
gängen har sparsammare blommor tillika med fröbaljor. b. blad sedt
från sidan och c. från ryggen, d. blomfoder, e. blottad blomma, så
att alla kronbladens form synes. f. ståndare-columnen särskild och
mera förstorad, g, fröbalja, på hvilken den hvitaktiga finhårigheten
blifvit utelemnad. h. densamma uppsprucken. i. toppen deraf. k.
frö , sedt ftin sidan. 1. fröfoster, m. detsamma med utspärrade hjertblad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free