- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 10 - Plansch 649-720 /
126

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TUSSILAGO FRIGIDA.
JBlomftrårsen (Thyrsus) likhög, simpel. Blummorne
strålige. Bladen trevinklige, ojemnt bugtade ,
inunder gråluddne.

Linn. Fl. Sv. n. 744. ed. Wahlenb. n. yai.

Ibland de Strålblomstrige Sammansatta blommorne
(Compositas radiatcé) är slägtet Tussilago visserligen ett af de
naturligaste. Roten är alltid ganska mycket krypande och
uppskic-kar från särskildta toppar blomstänglar, som icke liafva några
riktiga blad, utan dessa komma från andra rottoppar och
utveckla sig derföre längre frampå sommaren med en desto mer
obeliindrad frodighet, oftast med den runda form, som jemte
storleken förskaffat dem namn af Häst-h of. Om
blomstängeln får blott en blomma såsom på vår allmännaste och å Sv.
Bot. t. 2. redan föreställda art, så blir den ovanliga
skillnaden mellan den tidiga blomningen och efterkommande bladen
som mest i ögonen fallande; men icke dess mindre fullfölja de
större arterna, med mångblommig stängel, samma syftning i
starkare grad i det att de slutligen utveckla så stora blad,
att de liknats vid stora hattar, hvaraf den afdelningen lått
namnet Petasites. Den egentligaste arten deraf är också
förut gifven i Sv. B. t. 224. och tvänne andra för Skånska
slättlandet egna arter återstå ännu att föreställa; men innan man
gör detta, finner man anledning att vända sig till andra
ändan af riket för att upptaga närvarande med dem lörvandta
art. Att från Södra Europas slätter på derintill varande
alper växter uppstiga, kan vara mindre underligt; men att man
hos oss skall söka den ena förvandta arten på Skånska
slätten, den andra på Lappska fjällen, är väl mycket märkvärdigt;
och lör att än mera fästa uppmäi’ksamheten dervid synes
närvarande art ganska väl hafva fatt namn af T. frigida (eller
den mot kölden tålige). Sådan tyckes dock vissa växters
natur vara, att de mera värdera en fri luft och sol, än de
frukta för olika temperatur under största delen af året. Det
synes vara lör dessa växters i jorden sig väl gömmande rötler
tämligen likgiltigt huru sträng köld, som regerar under fre
fjerdedelar af året, blott de under en kort tid kunna ur sina
särskildta knoppar uppskjuta stänglar och blad, det må ske på
Skånska slätten eller de nästan ändå mer blottade Lappska
fjälltrakterna.

Denna Lappska arten måste blott betydligt stå tillbaka
mot sina skånska slägtingar med sina mindre och blott
tre-vinkliga blad, som också äro betydligt mera urtagna i
kan-terne med deremellan längre samt mera tillbakarnllade flikar
och med sin enklare eller glesare blomning. Med samma
skiljemärke synes den också söndra sig från Södra Europaei-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/10/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free