Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SENECIO AQUATICUS.
Blomstralarne utstående, platta, elliptiska. Bladen
Iyr-formige, annars hela; de nedersta alldeles odelte,
omvändt ägglike. Froen glatta.
Willden. Sp. Pl. 3. p. 1997. Wahlenb. Fl. Sv. n. 929,
U taf den under Sv. B. n. 606. gifne Jakobsstaf (S.
Jaco-bcea) , är denne såsom namnet ganska passande tillkännager
blott en vattenform*, men detta i så liög och märkvärdig grad,
att man ej kan tveka särskildt framställa densamma. Väl
hafva någre forskare alldeles nekat dess rikliga skiljaktighet
från ofvannämnde hufvudart; och man kan knapt tvifla, att
den medelst mellangrader så närmar sig dertill, att gränsen
blir svår till att annorlunda än på ett konstmässigt sätt
genom ett skarpt taget enskildt kännemärke bestämma. Detta
skarpa gränsmärke har man då satt i de alldeles glatta frön,
och detta antaga vi äfven, ehuru någon forskare, som
antagit denne art, satt ett sådant teckens giltighet hos ett lörvandt
slägte i fråga (hvad nämligen Gnaphalium pilulare angår). Hos
närvarande art understödjes nämnde märke af icke blott
fullkomlig glatthet hos alla andra delar, utan också af en
der-med i samband stående tunnliet och hinnaktighet, som gör
bladen särdeles ådrige och blomstralarne utmärkt
tre-streckade. Deiuned följer äfven en större helhet eller odelthet i
synnerhet hos de nedersta bladen, eller om de någon gång
klyfva sig blifva flikarne mera glest stående, afrundade och
bugtige. Tillika är stjelken särdeles ihålig, och roten synes
knappt vara mer än tvänne år, såsom hos blommande växten
alldeles utan alla ansättningar af knoppar eller ögon för
blif-vande skott och stjelkar.
Alla dessa skiljakliglieter kunna synas stå i stort
sammanhang med eller kanske vara till största delen en verkan
af växandet i vatten. Men till dess ymnigare förekommande
åtminstone hos oss tyckes en särdeles vattentrakt vara
erforderlig, en sådan nämligen som bildat sig der Götlialands
största flod utgjuter sig i Vesterhafvet. Genom den vexelverkan,
som här uppkommit eller kanske ännu fortfar, mellan det
utströmmande flodvattnet och det mest vintertiden under de
då rasande vestanstormarna inträngande hafsvattnet synes en
egen fet sumpighet danats bredvid floderna, hvilken går långt
inåt landet. Således går äfven denna växt utmed sjelfva
Gö-tha-elf allt upp till Ström midt för Lilla Edet, der hafvets
mest omedelbara fordna eller närvarande inverkan synes
upphora; och vid den andra grenen af Götheborgsviken, som
kanske fordom varit föga mindre betydande och nu är blott
mera styckvis interciperad med deraf följande igenvallning
tamt derföre förljent af namnet Safveån, der tyckes denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
