Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättstående ståndare men emellan dem utspärrande pistiller (b*
b**) d. 18 Juli 1827 efter ett natten förut varande åskväder,
så starkt att dylikt icke inträffat på flere år. Detta bekräftar
än vidare växtens stora känslighet. Frukten är grofvare ocli
öppnande sig med flere flikar, men har de i mindre grad nedåt
stående fröen försedda med en tätare tillsittande och derföre
o-tydligare arillus. Denna arten växer blott på djupare
rödmos-sekärr och längre ut i de samma, utom föregående, så att de
endast vid gränsen blandas något med hvarandra. Det kan
också synas som skulle denna arten såsom i det hela
grofva-re och bättre närd vara den kraftigaste, men kanske att
det mest verksamma ligger på den föregående i den vidare
bladskifvan.
Hvad varaktigheten angår synes denna sednare
långbladi-ga artens rot vara mera ocli tydligare flerårig, då den förra af
ilere växtkännare uppgifves såsom till roten blott tvåårig.
Denna sednare uppgiften torde dock mest härröra deraf, att de små
bladknopparna, som om hösten sätta sig på den sednare, icke
blifva särdeles märkliga förr än gamla ståndet nästan
förmultnat, så att man icke utan större uppmärksamhet ser dem
vara-uppkomna af ett gammalt stånd och icke af frön. Båda
arterna äro således i sjelfva verket fleråriga, och om man skulle
få dömma af fröens litenhet, skulle man anse den rundbladige
arten för mindre skicklig att fortplanta sig med frön än den
långbladige.
Kraften måste väl egentligen vara ungefärligen lika hos
både avterne.. Likväl anses den bättre bibehålla sig hos den
gröf-re långbladige arten, så att den bättre bunden i knippor kan
föras till försäljning. Deremot har den rundbladige arten mest
biifvit försökt såsom Läkemedel, kanske mest derföre, att den
allmännare ocli på lättare tillgänglige ställen växer, dels äfven
såsom finare ger vid utprässning mindre af den allmänna
örtsaften till utspädning af den sega vätska, som genom de på
densamma talrikare håren utsilas och som utan tvifvel är det
kraftigaste.
Tab. är ritad efter stånd tagna j det bekanta Hvitulfsbergskärret vidlTpi
sala och figurerne betecknade med samma bokstäfver, som på föregående
tabell. Hufvudfiguren är af medelmåttig storlek efter ett blommande stånd,
b. blomma med blomfoder så pass utslagen , som den vanligast
förekommer. h* densamma så utslagen, som den endast förekommer under den
mest gynnande väderlek, b** inre delarne derur. c. blomma väl utbredd
och sedd midtföre så att alla inre delarne synas i förhållande till
hvarandra. d. fruktämne med pistiller från sidan i naturlig ställning, e. en
pistill ensam med sina tvanne märken, f. fröhus uppsprunget till
hälften. g. den ena delen deraf sedd från sidan. h. hela fröhuset
uppskuret på ena sidan och utbredt, så att fröfästena med några vidhängande
frön synas. i. frö omgifvet af sin hinna (arillus) och k, kluFret efter
längden så att fröets storlek mot hinnan än bättre iakttages. Detta har man
så mycket sorgfälligare sökt utmärka, som dessa delar hos vår växt
af-vika från Gaertners figur och som härutinnan en hufvudskillnad mellan
denna art och den så kallade D. anglica skall ligga, hvilken vi dock icke
rätt känna, utan önska oss upplysning derom. Det är åtminstone visst,
att all den i Öfre och östra Sverige oss förekomna D. longifolia yarit a £
den nu anförde beskaffenheten*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
