Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na mest syrlika Bihewn; ty, då (le förra utesluta alla
ståndar-ne och drifva dem i särskildta blommor, så utesluter denna i
det stället en tredjedel af antalet i alla fructifications-delar.
Vi uttrycka delta äfven med namnet rJieum digynum, som
utom dess har den förmånen med sig att åtminstone bibehålfei
det Linna?iska artnamnet. Således kunna vi väl undvika att
belasta vetenskapen med tvänue nya namn (Oxyria
renifor-mis), på en tid då sådant i anseende till natur-föremålens
beständigt tilltagande mängd mera 4in förr kan vara afskräckande.
Vid ett närmare betraktande af växtens alla delar synes
det nu anförda i det hela bekräftas. Roten är smal i likhet med
de egentligaste Syrornas (Acetosce). Deremot synas de med
fin-gerlikt från bladskaftet utgående bladribbor försedda bladen,
som utbreda sig i tvänne runda flikar, vara mera lika
Rhabar-bar-arternas. Man märker nämligen att på de stora
Rhabar-bar-artema, som hafva trevinklig frukt, så äro bladen
någorlunda tre-iobige; då vår lilla art i öfverensstänimelse med sin
blott tvåvingade frukt har dem endast två-lobige. Vidare är
Blomningen på denna lilla arlen grenigt yippeljk ungefärligen
säsom pä de större FJiea (och icke liJl den grad kranslik
eller verticillai som på Piumices). Utom den finhet i inre
de-larne, som är analog med Acetosernas, så är allt det öfriga
fullkomligen såsom hos Riiabarbar-sorterna. Iiinaktigheten gör till
och med alt bildningen hos frukten på denna lilla arten bäst
iakttages. Man ser hos ingen annan så tydligen huru kärnan
pii litet afstånd -omgifves af en nerv, som upptill, der lill-roten
icke är täckt af fröhvitan, har förening med densamma och
sedar med en bågformig utböjning går till pistillen. Från
denna nerv utgår en strålighet så skön, alt den icke kan
föreställas. Med denna finstrålighet tyckes också den finare
delningen af pistillen på denna täcka art kunna förenas, utan att
inan derföre har skäl göra ett nytt slägte.
Åfven geographiska betraktelser tyckas stadga vår fjällvåxt såsom
eit l;h&ng till de större Rhea. Slägtet Rheum tillhör egentligast den
djupaste continenlt som finnes nämligen det inre Asiens bergstrakter,
hvarifrån man mot norden kommer till denna lilla arts hembygd, som
sedan utbreder sig till alla aretiska verldsdelar, men icke mot de på
land så fattiga antaretiska trakterna, der blott Rumices i synnerhet de
mindre syrliga och mindre saftiga befinnas vara ungefär lika allmänna
som mot norden. Denna art blir i nordens mest vanlottade orter mest
att värdera genom sin behagliga syrlighet, som gör den särdeles
tjänlig att ingå i maten. Man vet att den i detta afseende blflf mycket
nyttig under Engelska Expeditionen til! Mellvi!ls-ön, att den som mest
jragnade under förra delen af aretiska sommaren, men sedan borjado
tlöls tryta dels försämras.
Tabellens hufvndfigur föreställer ett mindre eller i synnerhet
kor-tare stand, som tillika med blommorna a. och b. blifvit ritade i
Piteå-fjällen af Kyrkoherden Laestadius, c. blomma med mera utväxt
fruktämne samt tillbakaböjda blomfoder-flikar, d. frukt med likaledes
nedböjdt blomfoder, vid hvars medlersta flik synas qvarsittande
ståndare-strängar. e. frökärna, hvars ythinna midtpl blifvit borttagen, så att
fröfostrets kant synes, e* kärnan6 genomskärning på tvären, f. frökärna,
hvars fröhvita blifvit i tu bruten, så att hjertbladen nedhänga i
öppningen. g* den samma fröhvitan ensam. h. fröfostret på sned sedt. i.
detsamma med utsparranhe hjertblad. k. rotblad af ordentligaste form och
ädrighet,, -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
