Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skidorne aflånga, på alla kanter hvassa, kortare än
sina skaft. Kronbladen större an blomfodret.
Stjel-karne rotslående. Bladen fjäderlikt klufne, med
ö-roo omfattande stjelken, alldeles glatta.
Linn* Spec. Pl. ed. 2. p. 917. ISlsymbr. amphibium y terrestre).
Wablenb. Fl. Sv. n. 747.
Da denna växt forst vid Upsala bestämdes såsom en särskild
art, var den nästlöregående mindre bekant, ocb derföre hade
man dervid mindre afseende på densammu än på följande
arten. Ehuru den närvarande nu befinnes i det hela mera
för-vandt med den förra (N. Sylvestre) än man då kunde
förmoda, så har man dock nog skäl öfriga för att bibehålla den
såsom en egen art, hälst uti en rad (eller svit), der antingen
den, äfven så väl som de andra, i anseende till ganska
bestämda kännetecken mäste skiljas eller också alla för dessa
skiljeteckens föränderlighets skull förenas. Det är i sj-nnerliet till
frukten och öfre delarne, som den mest närmar sig åt
föregående i det att skidorne äro tunna, blommorne af
ungefärligen samma 6torlek och färg; men, då man nogare betraktar
den förra artens kortare och tjockare styl i förening med
skidornas större smalhet och längd samt nästan plansidiga
beskaffenhet (ungefar såsom på de linaste arterna af slägtet
Carda-mine) och anställer jemforelse med den närvarande artens
långa och lina styl, så väl 6kiljbar från de nog hvasskantige
ehuru det oaktadt på sidorne mera hnlcige skidorne, så synes
äfven härutinnan nog skiljaktighet. Annu mera skiljer sig
denne art från föregående med växningssätt och rot, som närma
sig till följande artens. Den har nämligen ungefär samma
knöl-aktighet i roten, och sedan uppkomma på den kulliggande
stjelken dylika sidoskott med också knölaktig grund och olika blad,
livilka skott tydligen äro bestämda att bilda en ny växt i
händelse frösättningen skulle slå felt.
Men, ehuru denna växt på nu anförde sättär
midtemellan de närmaste arterna, så står den dock öfver dem båda i
anseende till skidornas öfverensstämmelse med den form, som
de enligt slägtets allmänna character egentligast böra äga och i
anseende till frösättning. Om några växter i systematiskt
afseende skola anses såsom missfostei’liga eller mindre
fullkomliga urartningar, så torde det vara de, 6omminst fullkomna sin
frukt antingen genom smalhetens förtvining såsom hos
föregående eller en af uppsvallning härrörande allt för stor
förkortning såsom hos följande växt. Fast mera synas de vara
riktiga systematiska och sexuella arter, som härutinnan hålla ett
medel och väl utbilda sina frön. I detta afseende blir då den
härstädea anförda första arten (iV. palustre) den aldrabästa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
