Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan växt med likaledes enblommig stjelk och trenerviga blad,
af hvilken den arctiska växten mycket snarare synes vara en
utkastning än af vår allmännare ört, så framt som man icke
skall anse allt för artförändringar, Iivilket dock i vissa fall
icke minskar den geographiska betydenheten. Det kan synas som
skulle äfven en särskildt sort nervatur skilja de Americanska
arctiska växterna från de Europeiska, hvarpå ett gammalt
exempel finnes hos Cornus canadensis i jemförelse med C.
xvecica. Liksom den förra af dessa sistnämnde har mera
åtskiljde nerver, så äga äfven de Americanska Arnicce mera från
inellan-nerven skiljda eller afvikande si do-nerver; då deremot
på A. montana de inre af de fem nerverua utgå från
meHan-nerven (ehuru icke iakttaget på Sv. Bot. t. i85.) ungefärligen
såsom på Cornus svecica. Detta vill säga att hos Americanska
växterna skulle nervaturen vara mera fullkomlig eller utbildad,
hos de Europeiska deremot mera närmande sig till ådrighet
(venositet). En sådan skiljaktighet sammanhållen med hvad vi
under Botrychium virginicum n. 665. anfört kan väl bidraga
att beteckna olika verldsdelars vegetation och gripa in i hela
deras natur.
Dessa förhållanden och betracktelser, de må föröfrigt vara
af den betydenhet de kunna, hafva åtminstone fört oss från den
tankan, att vår fjällväxt skulle vara blott en fjällarnetillhörig
förändring af den allmänna. Fast mera synes fjällväxten vara
en fÖreningslänk mellan America och Europa af det slaget, som
mera tillhör den förra verldsdelen. Då den hafsström som ifrån
Sibirien går förbi Nordcap åt Americanska sidan tyckes hafva
sin Sf ora del i climaternas blandande, så skulle man tro, att
A-merica får mera från Europa är tvärsom; men hvar och en
sådan ström måste nästan nödvändigt hafva sin sidoströmning i
motsatt rigtning, och det tyckes vara denna, som förer
Antillernas frö till Norriges kust. Således böra vi ej undra att America
meddelar åtminstone lika mycket som den erhåller. Om man på
denna sednare grunden ville härleda äfven A. montana för sina
motsatta blads skull från America, så vore det utan tvifvel för
mycket; nog af att den synes ännu visa ett närmande, som i
Södra Europas skiftevis-bladige samslägtingar upphörer.
Vår fjällväxt finnes, så vida med full säkerhet bekant är, endast
på några få och inskränkta ställen vid högsta delen af Lappska
fjällryggen , hvilken inskränkning torde få sättas i likhet med Botrychil
virgi-nid till bekräftelse på det anförda. Den är upptäckt på tre stallen i
Quickjockstrakfen: nämligen först vid Zakkok, sedan vid Roudnas och
slutligen vid Tjågneres utmed Rissabäckens östra sida som ymnigast.
Dessutom endast sedd vid Kobrenojve i Piteå Lappmarks fjällar.
På den i Upland och DaJari e förekommande A. montana märker
man endäst mindre körtelbärande och mera livit hårighet samt
blekare blommo’, som tyder på mindre kraft, hvilken än mer synes vara
förringad hos den arctiska växten.
Tab. litad af Kyrkoherden Laestadius i Pifeå Lappmarks fjällar
a nämnde ställe, b. blomfoder, c. diskblomma med fjun. d.
densamma förstorsd. e, rotbladsknippe, hvaraf rotbladens form och nerratur
bättre synes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
