Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CAREX b ico L or.
Axtu något skaftade, ovalformige, merendels tre
samsittande och med hannar nedom honbi om morne.
Märkena två. Frihusen knappt längre än fjällen,
omvändt äggformige, trubbige. Strået trindt,
ned-böjdt.
Allioni Fl. Pedem. n» 23xi. Wahlenb, Fl. Sv. n. 1093.
Starrslägtet (Carex) är icke allenast ganska naturligt och val
begränsadt i en likaledes mycket naturlig Ordning (hvilket i
växtriket är temligen ovanligt), utan det har också inon? sig
ganska naturliga afdelningar, som icke synas kunna öfvergå i
lrvarandra med mindre vid försök dertill en viss oformlighet
uppstår, hvilket nästan blott är händelsen på de högsta fjällar
(eller alperna). Således finnes ingen öfvergång från de med ett
enda enkelt ax försedda arterna till de med flere alltid
androgy-11a småax (spiculce), så framt man icke för sådan skulle vilja
anse de så kallade Kobresice, hvilka tydligen hafva en
misslyckad hermaphrodit-natur, som uppstått under bemödandet till
denna öfvergång, hvarföre de också med sin oformlighetgerna
må utgå ur slägtet, för att icke bortskämma eller utskämma
det, och komma att med sitt lika oformliga (med K börjande
barbariska) namn stå bredvid detsamma. Vid öfvergången från
den andra nämnda hufvud-afdelningen (spiculatce) till den
tredje med flere riktigt sjelfständiga och särskildt blommande ax
(spicatce) samt med de mest fullkomnade arterna försedda
flocken uppstår väl icke en så ofullkomlig hermaphrodit-natur,
men i stället en så kallad falsk androgyn beskaffenhet. Denna
är icke så betydlig, att derigenom afdeluingarna rubbas, utan
deras mest i ögonen fallande kännetecken blifva endast
otillräckligare. Det blir nämligen icke alltid nog, att se på
små-blommornes läge, utan man måste hafva afseende på den vida
hufvudsakligare, men svårare, skillnaden mellan småax
(spicula) och riktigt ax (spica). Småax kallar man då dem,
som äro egentligast såsom delar af ett sammansatt ax, och
såsom sådana alltid sitta utan skaft eller åtminstone tydligen
såsom på C. paniculata visa sig vara sönderdelningar af strået
och derföre alltid understödda af blott vid två sidor fastade
skärm. Riktiga ax (spicce) deremot äro icke allenast
merendels sarskildta för säi’skildta kön, utan de sitta också
riktigt afskiljda på egna mer eller mindre tydliga skaft, oftast
liksom med en knut eller till och med lökaktighet inplanterade i
blad- eller skärmvecket. Aldratydligast är detta hos dem som
förses med nedtill skidformiga skärm (bractece paginantes^
hvilka arter derföre såsom fullkomligast komma först i sin
afdel-ning, och derefter låter man dem följa, som hafva blott
ensidiga skärm, samt aldrasist dem som äfven med blott två
märken åter något närma sig till de med sådana alllid försedda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
