Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsentligen skiljer arterna. Det blir då naturligare att
Europas Epilobier visa flerfaldig ölverensstännnelse med Circcece.
Man kan anse Circae erne för den spädaste utbildningen i
sin Ordning, livilken behöfver det skygd och det fursvar mot
torkan , som endast bergtrakternas skogar kunna gifva; och
derföre fmnas de i synnerhet på rikets vestra sida. Der går
den stora arten (C. lutetiana, Sv. B. t. 586.) ungefärligen så
långt som bokskogen sträcker sig; den mindre (C. alpina Sv.
B. t. 567) deremot följer granskogen ända upp under
Lappska fjällarna. Om nu den här föreställda C. intermedia vore
en verklig mellanart, så skulle den väl också härutinnan
närma sig till ett medel-förhållande, men detta är alldeles icke
händelsen. Tvärtom finnes den veterligen endast i Skåne, och
det på ställen och i trakter, der C. lutetiana är allmännast och
frodigast, så att den derigenom egnar sig att intaga äfven
våtare ställen, hvarigenom den nedre delen får bladform och
glatthet af C. alpina, under det att den öfre med sina större
blommor behåller sig mera liksom en tillhörighet af C. lute*
liana-
Genom allt detta synes då på en gång blifva afgjort hvart
denna växt-form hörer och huru litet den utgör någon sådan
öfvergång från den ena till den andra arteu, som på något
sätt kan billiga de båda Liuna?iska arternas förenande till blott
en art, eller det påståendet (i Sp renge Is Veget.) att
endast samma art utgör hela slagte t. \i äro således har
likaom vid Nasturtia af den mening, att man snarare kan
antaga tre arter, än förena alltsammans till blott en enda art.
Den nu anförda C. intermedia bekräftar kanske annars sin
foga sjelfstäudighet derined, att den mindre befunnits sätta någon
frukt, (såframt icke detta kommer af den sena blomningen),
utan blott frodas i nedre delarne, tillfälligt uppfriskade
genom källvattnet, som den mera än sjelfva C. alpina synes
foi’dra. Häraf dess grofva rotskott och tjocka leder, som allt
aflägsnar den från sistnämndo till alla delar fina art.
Om vi häruti icke se något annat än C. lutetiana, är det
likväl en annan ytterlighet deraf mot den helbräddade,
spen-liga, på ovanligt torrt ställe vuxna form, som förut i Sv. Bot.
är gifven, och mot hvilken denna icke är alldeles onödig till
ett omfattande begrepp om arten. Den lilla C. alpina är
der-emot mera beständigt densamma, som äfven synes följa af
dess nordligare och inskränktare växningsställe.
Man har också i Tyskland anmärkt att då C. alpina blommar i
Juni, C, Lutetiana i Juli, så komfiier C. intermedia i Augusti,
hvil-ken skillnad mellan den första och sista dock hos oss i anseende tili
den kortare sommaren torde bli mindxo betydlig.
Tab. efter ett medelmåttigt stort stånd i den så kallade
Pals-köpsskogen vid Helsingborg, d. 27 Julii nyligen kommen i blomma,
b. outslagen blomma, c. blomma förntar. fröredningsdelar sedd uppifrån,
d. båda kronbladen, e. fröredningsdelarne särskildt. f. fullständig och
väl utslagen blomma * liksom de två sista figurerna betydligt förstorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
