Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ros
SPERGULA subulata.
Bladen motsittande, syliormigt plattaktige,
kanthåri-ge, långuddade. Stjelkarne uppstigande med
jem-förelsevis mycket långa blomskaft och nästan
upprätt blomma.
Svartz Vet. Ac. Han dl. 1789. p. 45. t. 1. f. 5. Wahlenb, Fl. Svec.
n. 527.
Via betracktande af den allmänna Aker-Spergelns
knu-liga leder med hinnaktiga skärm och nästan i krans sittande
blad samt sammansittande blommor, kau man icke annat än
finna närvarande lilla växt utgöra en mindre förvandt
sam-slägting. Den andra arten, Spergula nodosa, synes väl
något mera närma sig åt vår här föreställda art, men ännu är
afståndet dem emellan så stort, att närmre förvandskap
tydligen finnes utom slägtet. Det är från allmänna Sagina
pro-ciunbens, som man mycket mera kan anse den vara liksom
uppstigen än nedstigen irån någon egentlig Spergel. Dess
mindre artförändring bar också gått under ett namn med den
så kallade Spergula saginoides, ett namn som nära uttrycker
förvandskapen, så framt det icke snarare borde efter
naturliga beskaffenheten heta Sagina sperguloides. Om detta allt
torde vi nu få yttra oss något omständligare.
Scigina är en al de långt drifna förminskningar från sin
Naturliga Ordning, som antagit en sådan varaktighet, alt den
väl synes utgöra ett liufvudslägte. De bestämdt fyrtaliga så
väl blommans som fruktens delar stå i sådant fast
sammanhang med den lilla örtens tvefallt förenta blad, att den lilla
liufvudarten, S. procumbens, kan vara utspridd till en af de
allmännaste örter, och kanske äfven få sina bihang, utan att
någon rubbning i delarnas antal märkes. Blott i de
nordligare eller nära fjällen varande bergstrackterna uppstår såsom
der vanligen ett sträfvande till flerårighet, hvanned femtal
bildar sig, och således synes man få den nämnda Spergula
saginoides. Denna form antager troligen åter i de mera torra
mot Cattegat belägna hafstrakterna en stelhet och hvasshet,
som utgör närvarande art.
Ehuru vi velat stadga en närmare förvandskap af dessa
former med Sagina än med Spergula, så neka vi visst icke
att alltsammans är att anse mera som en lösryckning från
Spergulce slägte än från något annat. Sådana förminskningar
till fyrtal J som kan sägas utgöra Sagina t synes endast
kunna inträfla med femqvinnade slägten så att frukten kan
deltaga i4 förminskningen. Således per man äfven Cerastium-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
