Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RANUNCULUS hyperboreus.
Bladen utsparradt treklafne. Stjelken trådformig,
krypande (rotslående), på ändan oftast tvåblomig.
Blomfodret nästan lika stort med de två eller tre
kronbladen och endast fem ståndarne. Frun släta,
småspetsige.
Rouboell Act. Hafn. X. p. 458. t. 4. f. 16, Wahlenb. Fl. Sv.
13. 6l6.
Jbland de, ki från sitt mest ordenlliga antal i frörednings
delar-ne så ofta afvikande R anuiicler 11a, är denna nordiska arten
den som lider mesta förminskningen. Då slåndarnes antal
Irån det vanliga halfva eller hela hundradetalet hos denna
förringas ända till 5, så kan man väl anse det såsom den största
ytterlighet, under livilken ingen troligen kommer. Vid
betraktande af de olika arter, som lida en betydlig förminskning,’
fiuner man, att sådant inträffar med de efter alla mera
genomgripande indelningar mest särskildta arter. Den uti Sv. B. n.’
6y3 anförde R. hederaceus med sina ungefärligen 10 ståndare
hörer till en helt annan afdelning än denna med sina fem. Man
torde der mindre kunna förundra sig, då den hörde till en
vanligen i vatten växande flock, hvaremot denna är en af
de meia landet tillhörande gulblommiga arterna; men sadan är
vattnets och det nordliga climatets förenade kraft, att den det
oaktad t måste lida än starkare förminskning. Det torde dervicl
kunna anmärkas såsom en synnerlighety att bådas bladform sä
temligen öfverensstämmer, som kunde tillräcknas det
ungefärligen lika växandet i vatten. Hos den mera på ytan simmande
R. aquatilis närma sig bladen till rundhet, men hos dessa
snarare med vattnet flytande arterna är en mera åt kilform
syftande treflikighet mest passande»
Hvad blomman vidare angår så städnar icke
förminskningen vid ståndarne hos R. Tiyperboreus, utan kronbladen
blif-va oftast blott två och blomfoderbladen tre, så att alltsammans
svarar så temligen mot ståndarne. Oaktadt all denna
förminskning hos blommans yttre delär bibehåller sig fröens stora
antal alldeles oförringadt. Det är synnerligt nog huru
frakten hastigt tilltager med ett nästan uppblåst fröfäste, som kan
tyckas nästan förtrycka de utom varande delarne af blomman.
Deremot i sydligare länder blir slägtet mera fallet för att
alvika från det mest normala på ett motsatt sätt: med litet
fröfäste för fa, menmera lökaktiga, frön och derutom luxurierande
blooiningsdelar i synnerhet kronblad.
Denna således besynnerliga art, som kryper och nastaa
sig vid jorden å vattenaktiga ställen i den mest släU-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>