Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan såsom på O. mascula. Efter blomningen utväxa väl
vingarna såsom vanligen i slägtet, men knappt till så stor
längd, som ena loben af fröhuset ägei’, och således blir en stor
del af detsamma obetäckt, så mycket mera som dess bredd
är betydligare mot längden. Sjelfva stjelken är temligen rakt
spänd , ehuru just icke alJtid upprättslående, försedd med en
tätare och längre blomklase samt slutas före blomningen med
blom-skänn mycket längre än de outvecklade blommorne, hvaraf
artnamnet härleder sig. Bladen äro alltid ända ned till roten
smalt-lancettlika, smalare än på någon annan af de andra
arterna. Roten mycket mera stubbelik, från en punkt
utskickande en störi’e mängd stjelkar.
Växningsslället är på de största slätternas lösa jordlager
eller högre bäddar. Således synes den ingenstädes vara
allmännare än omkring Upsala, på sjelfva de högre Fyrisåns
kanter, på Liljeconvaljsholmen högst ymnig och utmärkt,
bortåt Sandgrind vid Norby, bortemot Hvitulfsberg m. fl. st.
Deremot så snart man kommer åt mera bergfasta
skogsbackar såsom egentliga Norbylund, Godtsundabergen,
Lassbybac-kar in. fl. be fin nes P. vulgaris merendels ensam rådande. Vid
Hatun a är P.comosa likaledes funnen af Dr. Hartman; men
ruera bortåt Stockholm s}rnes den icke förekomma, der
också dess sällskap samt merendels till färgen någorlunda
jemn-like Anemone Pulsatilla är mycket sällsynt. Eöröfrigt vet
man den såsom en sällsynthet förekomma på Omberg utanför
Stocklycke, på Öland och Gottland. Utom den i likhet med
slägtets förut anmärkta longituds sträckning från Leipzig till
Upsala efter longituden dragna medellinien vet man den icke
längre eller vidare mot öster och knappt något åt vester
af-vika; men huruvida sådant är en tillfällighet eller bestämd
regel, kan man icke så noga känna i anseende till dess svåra
skiljande från andra arter.
Angående nyttan har man sig icke något bekant, men,
om det är tillåtet att sluta något af utseende och dylikt, så
har man icke att vänta livårken P. amaras beskhet eller P.
vulgaris godhet, utan snarare Genistce-lik färghalt.
Tab. enligt benägen anvisning af Professor Fries tecknad af Herr
Arvedsson i Skåne alldeles öfverensbommande med växtens utseendp
vid Upsala, men i för mycket utväxt tillstånd för att låta se
blomskärmens uppskjutande öfver de «må blomknopparne på stjelkarnes
toppar, b. och c. såsom på föregående tabell, d. fröhus med vingar i
naturlig ställning cch e. frånvikna. f. frö (i likhet med föregående
tabells g.). – g. en mycket ung blomknopp med sitt långa skärm, h.
en mera utväxt blomknopp ungefärligen att jemföra med föregående
tabellens k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
