Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunna bli. Ty dess, om vi sa få saga, svartbränning bar
icke, såsom synes varit händelsen med andra, gjort fröhusen
liksom uppsvälda, utan fast mer sammanfallna 5 så att de äro
tunnast eller plattast i hela slägtet, nära liknande svarta fjäll,
i hvilkas botten endast ett Htet frö eller kanske rättare
fröämne finnes. Denna fröhusens tunnhet är så stor, att axen
synas sammansatta af blott två slags svarta fjäll, så tätt
liggande på hvarandra, att endast genom tätheten temligen
tjocka ax uppkomma. Häraf synes äfven hända, att
änd-axet blir mycket likt de andra axen, ehuru merendels färre
fröhus finnas deruti än vanligen hos de andra så kallade
Falskt-androgyna arterna.
Skulle man söka någon vidare förklaring af denna så
kallade Svart-bränning genom climatets åverkan, så synes
man få anledning dertill af de arter, som på Upländska
backarna och fälten om våren äfven visa någon, ehuru
mångfaldigt mindre, svartbet. Dessa växa nämligen på ställen,
som under den årstiden äro mest utsatta för ömsom starkt
och långvarigt solsken samt den deremellan kallaste och ofta
med snö förenta blåsten; och hvilka ställen derföre äga i
andra delar en mera alpestrisk vegetation än man skulle
vänta sig. Det är ingen tvifvel, att sådant i mångfaldigt
högre grad inträffar i synnerhet på de mest nordiska fjällen
och- är orsaken till det der inträffande ömsom njutande och
ömsom lidande, som man kunde kalla en än af solen än af
frosten liden förbränning.
På de högsta is-fjällen håller den sig mest å vattnade
äfven till grunden kalla ställen, och torde i sammanhang
dernied och jemförd med C. atrata, kunna sägas hafva det
upptill mera rundaktiga strå och mera skidformige skärm, som
vi under följande art vilja förena med en dylik local.
FÖröf-rigt är sjelfva gräset af en sådan liflig grönska, som mest
åtföljer svartaktig blomning och vi så väl kunna betrakta på
vår ofvanför antydda C. montana. Man märker äfven hos
denna fjällarnas art mera gula rottrådar än hos andra.
Sedan denna art blef mera allmänt känd såsom högsta
nordens egentliga tillhörighet, har man äfven anmärkt den
såsom förekommande på ett par alper i Krain och Kärntlien,
till ett nytt bevis huru mycket de mest åtskiljda alper
kunna hafva samma arter. Det torde fordras dessa ställens
Italienska luft för att till verkan motsvara det beständiga
solskenet på de nordiska.
T.b. tecknad i Piteå Lappmarks fjällar af Kyrkoherden L ae s t a d i u ».
b. ett styrke af strået nedtill. «. ett ungt eller icke fallväxt fröhu*
med sitt fjäll, d moget fröhus med e. derinom varande frö i samma
förntorinpsprad och motsvarande ställning, f. tvärskärning af bäppe i
motsvarande högd («ån basen och g. tvärskärning af det uppon» iröet
sammanfallna eller platta fröhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
