Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 75. HYPERICUM PERFORATUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75.
HYPERICUM PERFORATUM.
Prickig Hyperik. Johannis ört. Pirken. På Finska:
Sianveriheinä. Kakosen - ruoho.
Örtstjelken är rak, grenig och otydligt 2äggad.
Bladen äro trubbiga, med genomskinliga
prickar. Blommorna ha 5 pistiller och många
ståndare, som nedtill äro i 5 stammar hopväxta.
Linn. Flora Su. p. 265. Cl. 18- Polyadelph. polyandr. Liljebl. Sy.
Fl. s. 21g. Kl. 9. Mangmänningar. Murr. App. Med. T. 3. p. 5i8.
Hellen Diss. de Hyperico. Fras. Lisnaeo. Fharm. Hyper. Herba, Fl o"
res, å emina.
Hyperiken triFves bäst på ängsbackar, är temligen
allmän, har mångårig rot, och blommar i Juli ell. Aug.
månader; har 5deladt blomfoder och 5bladig blomma;
fröhuset har 5 rum För många små bruna bäska Frön. Vid
rötterna Fäster sig stundom en insekt, kallad Coccus, lik den
Polska (Cocc. polon.), 50m Fås på roten aF Scleranthus
perennis, och med hvilken ylle, silke, tagel m. m. kunna
färgas; utan tillsatser ger den karmosin-lärg.
Af många anses denna och den Hyperiksarten, som
har fyrkantig stjelk, att äga lika egenskaper. De
genomskinliga prickarna på bladen af denna art, synas stundom
svarta, och innehålla ett kådigt hartsämne, som i förening
med åtskilliga saker tjenar till Färgning. Blomknippena
och en del af stjelken sandas till detta ändamål kort före
blomningstiden, torkas och förvaras; når yliegodset är
be-tadt i alunvatten och torkadt, kokas sedermera
Hyperiken i vatten, och godset lägges deri. — Hela växten är
bäskaktig, något sammandragande och balsamisk; till
läk-medel är blomvippan förmodl. bäst. En tid trodde man,
att växten kunde, såsom té brukad, bota invertes .sår, t.
ex. i njurarna och blodspottning m. m.; åtskilliga exempel
anföras om lungsiktiga, som med vin-infusion på örten
sägas blifvit kurerade, och härtill nyttjade man en handfull af
blommorna, som kokades i r stop, helst spanskt vin, tills
hälften återstod; dosis häraf var i qvart. morgon och af t.
Emot utvertes skador nyttjades tinkturer, plåster, salfvor,
oljor m. m., beredda af Hyperiken. Det sistnämda med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0018.html
