Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 77. PARMELIA TARTAREA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
77.
PARMELIA TARTAREA.
Orselj-laf. Byttelet. Böttlet. Borås-färg. Örnmossa.
Bergmossa.
En skroflig, hvit, något grönaktig skorpa, med
brungula eller tegelfärgade skålar med hvit
svälld kant.
Linn. Fl. Su. p. 4°9- (Lichen Tartareus) Cl. a4- Cktptogamia, Algae.
Liljebl. Sv. Fl. s. 4°9- K-l. 16. Lönn gifte, Alger. Acliar. Liclien. Sv.
Frodr. p. 57. Method. Lichen, p. 165. Linn. Vestgöt. Resa s. 146. Kalm
Bohusl. Resa. s. Vf^estring i Vett. Akad. Handl. 1791. Schoerbing i
Almanack 1798-
X följe af den af Hr. Dr. Acharius efter fröredningen
gjorda uppställning af den vidlyftiga Lichen - familjen,
benämna vi denna af Botanisterna vanligen kallade Lichen
Tartareus med namnet Parmelia, ett talrikt slägte,
utmärkt genom siaa frörednings-plättar eller skålar,
omgif-na med en ifrån deras väsende särskilt kant, tillskapad af
sjelfva växtens kropp, hvarigenom den skiljes ifrån
Led-dea, som vid Nr. 65 nämdt är.
Denna liknar en hvitaktig, något i gront stötande o-
D ’ O o
jemn skorpa, tätt fästad vid stenen. Brungula,
hvitkan-tade plättar af olika storlek, i början urbälkade, sedan
platta och slutligen kupiga och ojemna, synas här och der
strödda på skorpan, lin afart häraf förekommer icke
sällan i Fjällen och på Gottlands och Ölands hedar sittande
på jorden eller mossan. Den synes liksom grenig och
gles, och mera hvit till färgen fLichen frigidus, L.), och
bör ej anses som åtskild art. Om också en gissning
tillätes oss, skulle vi äfven förmoda att Dr. Acharii Isidium
Go7iatodes vore föga från denna skiljaktig.
Lång tid tillbaka har bruket af denna mossa, såsom
tjenlig till färgning på samma sätt som Roccellen, varit
bekant. I synnerhet, om ej helt och hållen inhemsk svensk
art på branta, mest emot hafssidan liggande klippor,
särdeles de Bohuslänska, har den i sednare tider utgjort en
icke obetydlig handelsvara; en mängd deraf har blifvit
utskeppad, som i värde vida öfverstiger 100000 R:dr;
endast 1791 värderades utskeppningen ifrån Göteborg till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0026.html
