- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
38

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 82 RESEDA LUTEOLA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

82.

RESEDA LUTEOLA.



Vau.

Bladen aro lansettlika, helbräddade och platta.
Blomfodret 4deladt. Blombladen 3:ne, flikiga.
Fröhuset öppet, med ett rum för många frön.

Linn. Flora Su. p. 162. Cl. 11. Dodecandr. 3:gyn. Liljebl. Sv. Fl.
S. 218- Kl. 9. M ANGMÄNNINGAR. Vett. Ak Handl. 1755. qvart. 4. Patr.
S. Hush. Jurn. 1787 Febr. s. 219. Scheff. Kem. Föreläsn. 2 Uppl.-s. 48i-4
- - - Om Yejde, Krapp–-Vau af E. S. S. Ups. 1763.

I Skåne och vid Kalmar växer Vau vild, och förtjenar
visserligen att odlas allmännare än hittills skett inom
Sverige. Dess rot är årig, och trifves väl på torra och teml.
magra ställen. Stjelken är alnshög; ,bladen ha merendels
en liten tand på hvar sida vid basen. Af blombladen är
det öfversta eller det udda bladet större och 4 eller 6
de-ladt; de öfriga 2 äro lika stora och oftast 5-delade. —
I-bland hemtamda djur ätes Vau endast af får, dock ej gerna.

Såsom färgväxt är Vau af mycket värde. Med den
kan förnämligast gul färg, som är beständig och klar,
sättas på ylle, silke och bomull. Yllegods afkokas först med
kli, och betas sedan i vatten, hvari £ alun och £ vinsten
i vigt emot godset är upplöst, och detta kokas elt par
timmar. Sedan uppkokas rent vatten, hvari af torkade
örten, till vigten lika eller något mindre än godset, lägges;
kärilet eller kitteln lyftes då genast af elden, och lemnas
täckt med lock att stå öfver natten: morgonen derpå låter
man denna färgsoppa uppkoka, och sedan den något fått
sätta sig, afbälles det klara, hvari det förut betade
yllegodset inlägges och vändes flitigt. Med tillsatser af kalk
och lutsalter, kan väl färgen förhöjas, men den blir också
för syror ömtåligare och mindre beständig. Men igenom
olika betningar och tillblandningar af t. ex. alun, koksalt,
salmiak, tennsolution m. m. fås med Vau åtskilliga
särskilta färger, som mer eller mindre afvika från den gula. _

Silke betas utan kokning i tennsolution, som består af 4
delar skedvatten, 1 del koksalt och 1 del godt tenn,
hvil-ket löses i skedvattnet öfver lindrig eld och mättas med
vinstens-kristaller; i denna upplösning lemnas godset 24
timmar, då det upptages, sköljes och kokas vid pass i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free