Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 83. SINAPIS NIGRA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83.
SINAPIS NIGRA.
Svart Senaps-ört. På Finska: Sinappi.
Öfversta Bladen äro smala, lansettlika,
helbräddade och släta. Fröskidorna äro fyrkantiga
och liksom tryckta intill stjelken.
Linn. Flor-a Su. p. 237. Cl. 15. Tetradyn. siliquosa. Liljebl. Sv. Fl.
8. 231. Kl. 12. Fyr vald. långskid. Murr. App. Med- T. 2. p. 3a3*
C
Oenap odlas temligen allmänt, och dess bruna eller svarta
frön hafva gifvit plantan, som har årig rot, namnet svart
Senap. På åkrar, vid hus och jordvallar, trifves den bäst
vild. Stjelken är mycket grenig, trind och slät. Bladen
äro olika; de äga alla bladstjelkar, men somliga äro
flikiga och tandade: rotbladen äro skrofliga, de på örtstjelken
släta, och de öfversta smala. Blomfodret är färgadt. Med
sina, vid grenarna fästade, slaka nedhängande blad,
igen-kännes plantan lätt ifrån andra Senaps-arter. I Juni eller
Juli månader träffas den i blomma.
Fröna nyttjas egentligen. De äro rödbruna ell. svarta
och runda, till smaken skarpa och något bäska, samt
innehålla en eterisk olja och fiygtigt lutsalt. Stötta och
lagda i kokande mjölk, löpnar den deraf, och skärpan
igen-/innes i vasslan. Så kallad Engelsk Senap, som vanligen
säljes torr och fint malen, är starkast, hvilket ofta härrör
af inblandadt pulver af spansk peppar (Capsic. ann.); då
den skall nyttjas, behöfves ej ättika, utan blott kokhett
vatten eller varm köttsoppa till uppblandning. Senap
un-derhjelper matsmältningen, och orsakar hos somliga
glättighet; men för mycket brukad ger den åt vätskorna i
kroppen benägenhet för röta och skadar magen; i hetsiga
febrar bör den således undvikas. I skörbjugg har malen
senap, blandad med vin, gjort nytta, och ett litet
skedblad hela frön några gånger om dagen på feberfria tiden,
liar botat lindriga vårfrossor; den sjuke får ej dricka strax
derpå. I för stor dosis, eller med brännvin, är senap ett
farligt medel. Mot vattensot brukas på några ställen
senap, jemte dekokt på Genista pilosa, som är
urindrifvan-de. Med Kina-pulver kan ock senap gifvas invertes. Af
stötta frön och mjukt bröd, vid pass lika af hvart slag,
samt ättika, göres Senapsdeg, och om hvitlök eller pep-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0050.html
