Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 90. PTERIS AQUILINA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
90.
PTERIS AQUILINA.
Allmän Ormbunke. Ormris. Bräken. Enstabb. På
Finska: Sanan. Sänenjalka.
Stambladet (frons, växten ofvan jord) är
mångdubbelt (grenigt). Grenarna äro parvis
utgående, penntaggade, med lansettlika blad, af
livilka de nedre äro intill bladnerven
inskurna, med trubbiga småblad eller flikar; de öfre
hela, lansettlika och småningom mindre.
Linn. Flora Sa. p. 372. Cl. 24. Cryftogam. Filices. Liljebl. Sr. Fl.
*. 389- K.I. 16. Lönngifte. Ormbunkar. K. Vett. Ak. Handl. 1743. s. 86.
Patr. S. Hush. Jurn. 1782- Mars s. 53o. Murr. App. Med. T. 5 sid. 472.
Lagus Diss. de Er. vulg. fic Pteride aquil. Aboae 1754 Praes. Kalbc.
Pharm. Filicis foem. Radix.
^Ensam i sitt slägte inom Sverige, är denna art ganska
allmän i skogar och på ofruktbara ställen. Dess
mångåriga krypande rot, uppskjuter årligen nya ömtåliga skott;
om dessa tidigt och ofta afhuggas, utrotas derigenom
växten, som utmagrar jorden och är på åkrar och ängar ett
svårt ogräs; med plogen bör roten kunna förstöras
emedan den ligger sällan djupare än £ aln under jordytan.
Fröredningsdelarna synas i Juli månad i form af en linie
på undra sidan af småbladen, nära vid den tillbakaböjda
liinnaktiga kanten (indusium).— Nästan alla kreatur
undvika att äta den, och hästar sägas må illa deraf. Likväl kan
den i svår foderbrist blandas med halm, mjöl och litet
salt till sörpe, då den förtäres af Boskapen, och om den
tidigt afslås, t. ex. i Juli, torkas långsamt i skuggan och
sedan förvaras till vinterfoder, så äta de den begärligare.
När stambladet eller stjelken nära jorden vid roten snedt
afskäres har man inbillat sig se figuren af en fläkt örn,
livaraf anledning är tagen till namnet aquilina. Växtens
ömtålighet för köld, gör att den visar med gul färg, när
första nattfrost eller så kallade jernnätter inträffat.
Det som auktorerne fordom berättat om Filix foem.,
angår denna och ej den Polypodie-art som v. Linné
kallat så. R.oten, som i Läkarekonsten användes, är i ytan
svart, ini hvitaktig, till smaken något bäsk och mera
äk-lig än den af Trejon (N:o 5i). Den är namnkunnig såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0078.html
