Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 92. NYMPHAEA ALBA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
92.
NYMPHAEA ALBA.
Hvit Näckört. Näckblad. Näckblomma. Sjöblad.
Sjöollon, Åkanna. På finska: Lumpehet. Pulpukat.
Bladen äro hjertlika och helbräddade.
Blomfodret är 4:bladigt, mindre än blombladen.
Ståndarne sitta på fruktfästet. Märket är flikigt.
Linn. Fl. Su. p. 183- Cl. i5- Polyandr. i:gyn. Liljebl. Sv. F!.
s-216. K!. 9. MångmXnn. Murr. App. Med. T. 5- p- 552- Pharm. Nymph.
*lbs. rad. flor. semina.
r p
-L ill detta slägte- räkna vi, utom denna. 2:ne svenska
arter med gula blommor, (N. Int. & N. minima) af h ilka den
ena är sällsyntare och mindre än den andra, men bägge lia
5:bladigl blomfoder, som är större än blombladen. Alla tre
arterna växa på mångåi iga , tjocka,långa och knöliga rötter
(ell. krypande örtstjelk med fina tråd. rötter) i kärr, insjöar
och strömmar. Hvit > Näckrosen, som ofta träffas dubbel,
utkommer i Juli, öppnar sig kring kl. 7 f. m., då blomstjelkcn
reser sig och lyfter blomman öfver vattenbrynet; vid pass kl.
4 e. m. tillslutes hon och nedsäukes åter till vattenytan. Ht =
nan är utan styl, och har stråligt ell. flikigt märke. Frukten
är ett trubbigt bär, fästadt öfver blomfodret, med många frö.
På den dubbla förändringen bli de inre blombladen smånin*
gom mindre, smalare och förDytas till ståndare.
Roten, (caul. rep.) är färsk hvit, torkad brun, lätt och
svampaktig; smakar något bäsk och sammandragande, och
derföre brukad jemte fröen någon gång mot rödsot, hvit fluss
och dylikt; hvaremot vi dock äga bättre och säkrare medel.
Och om icke roten af denna så välsom af den gula
Näck-örten, kunde torkas, malas och blandas med mjöl af säd
eller bark till bröd, i hungerstid, såsom vid Narva är
försökt utan skada, så skulle växten, ehuru ibland de
medi-cinela, föga rekommendera sig i något afsseende, och
förmodligen i vår tid allraminst med dess fordom
före-gifna egenskap att qväfva ett visst begär , som menniskan,
lör sitt slägtes bestånd, borde göra bäst att bibehålla
— Hvad Anktorerne berätta om gula. Näckörtens
nytta, torde äfven kunna sägas om denna; då skulle svin
gerna förtära dess blad och rötter; syrsor (Gryll. domest.)
ocn kakerlackor (Blatta orient.) utödas med röken af
torkade växten, eller med roten stött och lagd i mjölk. —
Under Näckörtens blad och i dess skugga uppehåller sig
gerna fisk. —
Tab. — fig. a Fruktämne eller nyss påbörjat fröhus,
afskurit upptill. — b. en ståndare. — c. ett af de
innersta blombladen som öfvergå ifrån blad till ståndare.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0086.html
