Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 93. PLANTAGO MAJOR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
93.
PLANTAGO MAJOR.
Stor Groblad. Läkeblad. Läkebläcker. Vägbredsblad.
På Finska: Rautalehti. Kourlehti.
Bladen äro äggformiga, mest glatta och kortars
än bladstjelken. Blomstjelken är enkel och
trind. Blommorna sitta såsom i ax, liggande
liksom fjäll på hvarann. Fröhuset hyser flera frö.
Linn. Flora Su. p. 45. CJ. 4- Tetrandria. i:gyn. Lil/eb, St. H#
S. 64. Kl. 4- Fyrmänh. Murr. App. Med., T» i< p. P/tarm. l’la*-
«sg. (latifol.) f o 1 i a, rad. jem.
Ibland flera till detta släkte hörande arter, 50m mycke^
likna hvarandra till utseende och medicinska egenskaper,
liar man valt denna för Apoteken. Den växer allmän, mest
på torra, hårda ställen, har mångårig rot och blommar
nästan hela sommaren; åtskiliiga mindre betydliga
artförändringar äro af Botanisterne anmärkte; en har 5 i stället
för 7 eller 9 nerver på bladen, livilka alla utgående från
roten, vanligen äro helbräddade, men ibland något
vågi-ga eller tandade; i trädgårdar finnes stundom blomaxet
bladigt och ofruktbärande: blommorna mera åtskilda eller
mindre tätt på hvarann liggande. Plant, media har ludna
Äch aflångt spetsade blad, som äro längre än
bladstjel-ken, samt ensamma frö (sem. solitär.). Plant, lanceolata
har lansettlika blad och kantig stjelk; de öfrige äro lättare
att skilja från denna. Alla ha 4:klufna blomfoder ocli
blommor, ganska långa ståndare och fröhus som öppna
sig tvers ikring (caps. circumscissa) med 2 rum för frön.
Bladen brukas mest; deras smak är något
sammandragande och lindrigt bäsk. — Utvertes äro de friska pålagda
sårläkande och renande, t. ex. efter bruket af spanska
llugor. — Invertes har man nyttjat dem i blodflöden ocli
starka uttömningar, t. ex. Rödsot, Blodkräkning, Diarréer
m. m. Dock lär man ej hafva mycket att vänta af detta
medel. Till gurgling i halssjuka och till omsläg vid
ändtarmens utfallande, nyitjades fordom dekokten. Dels
saften af bladen, dels dukokt eller infusion på dem,
brukades ; af salitn trodde man sig kunna gifva a — 4 uns * ^°‘
sis. Också kunna bladen kokas i soppa eller saften blandas
sned håning och således förtäras. — Frön kunna lagas till
B «bakizia i dosis med mjölk, eller i köttsoppa mot slapp*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0090.html
