- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
102

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 98. SALIX CAPREA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

98.

SALIX CAPREA.



Sälg. Sälgpil. Sall. Säll. På finska: Salava.

Löfven äro äggrunda, i kanten vågiga, mot
spetsen småtandade, inunder hvitludna och
utan bladskärmar.

Linn. Flora Su. p. 552. Cl. 22. Dioecia 2:anc!r. T-.ilj. Sv. FI. s. 3oa.
Kl. i5- Samkulle. Åtskilde. Patr. Sällsk. Hush. Jurn. 1789’ Dec. 173.
Rothofs Hush. Mag. 1762. S:o s. 534.

Sälgträdet är af samma slägte som Pil och Vide, och icke
sällsynt i Sverige. Det växer bäst i torr jord och träffas
ofta på ängar och äfven stundom i skogarna. Som
artförändring af d<nna, har man ansett en i Norrland
förekommande buskart, som har aflånga, i kanten naggade
blad, hvilka tiil hälften äro utslagna då busken blommar.
Den rätta Säl^en deremot blommar i Maj manad förrän
bladen utspricka. Ilrån 2:ne andra lika allmänna Pilarter
(S. alba & S. fragilis), så kallad hvit Pil och skör Pil,
skiljes Sälgen lätt derigenom, att hvita Pilen har [-lansett-]ika,-] {+lansett-
]ika,+} mycket spetsiga, sågtandade och på båda sidor fint
liritludna löf; skör Fil har glatta, allånga, spetsiga,
inunder något isgrå löf och sköra qvistar. Deras nytta är i
flera alseenden lika. Blommorna äro från hvarandra
åtskilde, på egna trädstammar och sitta i form af hängen
(amenta). Inom hanhängets fjäll finnas 2 ståndare ocli en
liten körtel, som utgör håningshuset. Honhängets
blommor äga 2klufvet märke, 2skaiigt fröhus och ludna eller
Jjunförande frö, hvilka hos Sälgen mogna förr än hos dess
samslägtingar.

Löfven äro till boskapsfoder ganska förmånliga och
ätas begärligt. Bien besöka flitigt dess tidiga blommor,
Trädet hindrar ej gräsväxten, och förtjenar i flera
afseen-den att planteras, äfven till alléer och häckar. Barken,
som i medicinskt afseende torde vara nästan lika
märkvärdig som den af hvit och skör Pil, brukas till hudars
garJning; det så kallade klippingsskinnet, som nyttjas tiil
handskar, beredes i Skåne med Sälgbark. iSämde
Pilarters bark i pulver till par skrupler livar 3—/\:de timma på
fritiden, har rned förmån brukats mot frossa, i stället för
Kiaa. Lapparne nyttja dekokt på Sälgbark mot så kallad
Flen (Cardia Ig i a sputator.). Veden är hvit, lätt och
böje-lig. — En starkt luktande svamp Säletickau (Bolet.
sva-veolens) växer på Sälg, och säges fördrifva mal om den
lägges blaud kläder.

Tab. — 1 ig. a. honblomster — b. en liten stjelk med
ett honhänge — c. hanblomster — d. en gren med
han-iiänge — a. fröhus — f. några frön — g. ett ensamt frö
— h. en qvist med honbängen som hysa mogna frö.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free