- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
130

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 105. BRYONIA ALBA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

105.

BRYONIA ALBA.



Hvit Bryon. Qvesrot. Hundrofva. Gärdsgårdsrofva.

Bladen äro hjertlika, flikiga, med spetsiga oeli
tandade flikar, på båda sidor skrofliga af
uppstående prickar (scabra). Blommorna äro
sambyggare (d. ä. lian- och honblommor sitta
åtskilde på samma örtstånd).

Linn. Fl. Su. p. 544- Cl. ai. Monoecia. Syngenes. Lilj. Sv. Fl. s. 66.
Kl. 4. Fy rmanningar. i:quinn. Murr. App. Med. T. 1. p. 419. Watlen.
om Finska Almog. nödbröd. Prses. Hellen. 4;o Abo J7S2. s. 54- Pharrn.
Bry o ni s Radix.

J3ryonväxtens rol är mångårig, stundom tjock som

en arm eller deröfver, grenig, bäsk och skarp, samt
växer i synnerhet i södra Sverige, men äfven i
Uppland. Dess stora rot belordrar örtens hastiga tillväxt,
ehuru den sent om våren börjar framskjuta sina mjuka
slan-kiga stjelkar, som fordra stöd af gärdesgårdar, buskar
och dylikt, hvarvid den genom skruflikt. vridna klängen
fäster sig. Ortstjelkeu är 5:kantig och liksom bladen,
lör-sedd med upphöjda punkter och sträfva hår, livaraf
skrof-ligheten härrör. Bladen, de öfra mest hjertlika, hafva
merendels 7 flikar och likna Lönnblad (N:o 8G). Blommorna, som
framkomma i Juni och Juli, sitta i form af blomklase
(racemus) och äro blekt gulgröna. Bären mogna sent om
hösten, då de äro svartgröna och innesluta många frö i en
seg hvitgrön vätska. Planteras bäst med rötter; men fröen
kunna äfven sås. Den af v. Linné i Fl. Sv. nämde
Bryonar-len, som har röda bär, hvars blommor äro 2:byggare (d. ä.
han- och honblommor äro åtskilda på olika örtstånd),
kallas Br. dioica och finnes vetterligen ej i Sverige. Slägtet
räknas till den naturliga örtflocken, som för sin likhet med
Gurkväxterna kallas planta?. Cucnrbitacece.

Såsom bevis på färska rotens skarpa natur, må det
anföras, att den inflammerar huden då den pålägges, hvar*
före den ock, skuren i skifvor och lindrigt stött blifvit

O

ljum pålagd emot vattenaktiga svullnader i benen,
blåna-der, höftvärk; och i form af salva, mot håll och slyng,
samt skrofelartade öppna sår, och såsom dekokt til!
omslag vid ledvridningar och svulster, förenade med stylhet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free