- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
134

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 106. ARTEMISIA ABSINTHIUM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

106.

ARTEMISIA ABSINTHIUM.



Malört. Maleta. På Finska: Koiruoho.

Bladen äro mångdelade, mjtikhåriga ocli
hvit-ludna. Blommorna halfklotrunda och
nedhängande. Fruktfästet ludet.

Linn. Fl. Sa. p. 286. Cl. 19. Syngenes ia. Polyg. superfl. Lilj. Sv.
Fl. s. 356. Kl. 15. Svågrar. Murr. App. Med. T. 1. p. 117. Pharm.
Abs. vulg. Herba summit.

Vid husen på torra magra ställen växer Malorten
allmän; har mångårig grenig och nästan träaktig rot, och
blommar i Juli eller Aug. månad. Ortstjelkarne växa
upprätt, ofta alnshöga, äro greniga och fårade med
blomruskor i toppen. De nedre bladen äro dubbelt
penntagga-de (bipinnatif.); de öfre fingerlikt delade. Diskblomstren
äro många, men strålblomstren (de som sitta i blommans
kant) få.

Bäskheten är så stark hos Malorten, att mjölken deraf
får osmak då Ammor eller Kor förtärt den, och Fårkött
kan af samma orsak blifva bäskl. Lukten minskas genom
torkning och förgår under kokning. Till läkmedel anses
bladen bättre än blommorna. Färska örtsaften, Exti’akt
samt växten torkad och pulveris erad, gifvas efter
omständigheterna och gagna i svag mage, frossor, mjeltsjuka,
gulsot, skjörbjugg, nyss börjad vattensot, maskar m. m.
Sedan tarmkanalen i frossfebrar blifvit väl renad, kan £
matskedblad af färska örtsaften i litet vin, med tillsats af
en och annan kryddneglika, gifvas några gånger på fritiden.
Mot förstoppningar i iefvern och gulsot brukas piller af
Ex-traktet med tvål. Af pulvret är dosis £ drakme med socker.
Då örten tages med vatten, såsom té, eller i infusion, så
är det kallt mindre obehagligt till smaken, än såsom varmt;
tillsättes något vin, plägar det vara verksammare.
Malörtsdroppar beredas af \ # blad och blomknoppar till 1
kanna vin eller bränvin och digereras några dygn, samt silas;
dosis är 1 matskedblad, såsom magstärkande, något före
middags måltiden. J hetsiga febrar_, plöresier, fallenhet
iör slag och konvulsioner, i>ör ej Malört brukas. Utvertes
lägges färsk Malört på kalla svulster (oedema). Af somliga
lägges malört på dricka i stället för humla, och om växten
lagges i surt diicka eller öl, så blifver genom bäska siti^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free