Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 108. AGARICUS MUSCARIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dermed vanliga genvägen, och skref det på onda anftarnas
räkning. Al Flugsvampen förtära Ostiakerne i i sender
eller dekokt på 5 stycken; andra folkslag tåla att äta 3—4
st., och skall blodens omlopp deraf ej ökas. Verkan
deraf är först glädtighet med sång, dans m. m.; sedan känna
de krafterna ovanligen ökas, kroppen inbilla de sig bli
större, de yra, rasa, lå konvulsiva rörelser, afmattas
slutligen och falla i sömn. I 12—-iG timmar plär raseriet
räcka; de uppvakna återställde till sina sinnen, men liksom
förkrossade och utan minne af det nyss förbigångna.
Kär-leksnjutningar i detta tillstånd skola förfärligt öka
följderna at svampens ätande.—Flugsvampen var således fordom
för nordens inbyggare, det som opium är för Orientens.
Sjelf-va urinen af den, som förtärt Svampen, skall, enligt
Steller s uppgift, bibehålla egenskapen alt ge rus, hvarföre
Tungusiska Schamaner, då de skola slå sin trolltrumma,
dricka deraf. — Den delen af svampfoten som är i jorden,
skall vara mindre giltig än svampens öfrige delar. I
pulverform till t—1 skrupel, gifven i vatten eller ättika, har
man försökt svampen mot fallandesot och konvulsioner,
stundom, som det berättas, med fördel. Men flera och
varierade försök lordras visserligen ännu. Utvertes säges
pulvret borttaga hårda kanter på sår och befordra läkning.
— Får sägas utan skada äta unga friska flugsvampar, men
mjölken hos kor, som ätit den, skall blifva osmaklig.
Blandad med mjölk, dödar den flugor och sönderskuren eller
stölt, samt i täppt lerkäril förvarad, förvandlas den till en
vällingslik massa, hvarmed vägglöss skola kunna utödas.
den strykes i springor och på ställen der ohyran finnes,
flera gånger måste påstrykningen ske och några veckor
emellan hvar gång; lukten är vederstygglig.
Tab. — fig. a. en nyss genom jordskorpan frambruten
svamp , hvars lökformiga rot omgifves i jordbrynet ofta
med ett brunt svepe, som af somliga orätt fått namn af
ring (volva). — b. en halfväxt vid pass, med sin ring,
hvilken kan anses svarande mot blomfodret hos andra växter
— c. en klufven fullväxt, som visar fölens täthet och
skifvornas lonn. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
