- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
146

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 109. RHAMNUS FRANGULA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

109.

RHAMNUS FRANGULA.



Brakved. Tröske. Toste. Brågon. På Finska:
Paattama. Patan.

Trädstammen och grenarne är o utan taggar.
Löf ven äro nästan äggrunda, släta och
hel-bräddade. Blommorna äro arkönade med en
pistill. Bären hafva 2 fro hvardera.

Linn. Fl. Su. p. 72. Cl. 5. Pent andnia. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. f)S.
Kl. 5. Fe mm Än ning ar. K. Vett. Akad. Haridl. 1742- s. 27• 1745- s-^4S"
Fisc/ierstr. Ekon. Dikt. 5. c. 4rj- Murr. App. Med. T. p- 5- Fharm.’
Frang:se Cortex.

B’

rakved ell. sprakved, så kallad derföre att den sprakar
i eld, är en mycket grenig buskart, hvars största stammar
kunna få 3—4 tums omkrets, och 3—4 alnars högd; den
växer helst i fuktig jord, och blommar ifrån Maj till Aug.
Som den saknar vinterknoppar, hvilket hos nordens
trädslag är högst sällsynt, så trifves den endast i skugga, och
skadas ofta af vinterkölden på fria fältet. Löfven, endast
på de unga skotten, siita midt emot hvaranrian, på äldre
grenar skiflevis, äro nästan omvändt äggformiga och
ådri-ga. Blomstjelkarne äro enblommiga , utgå mest 2 och 2
ell. 3 och 5 från bladstjelkarnas fästen. Blommorna äro
livita med mörkt pur purfärga de ståndareknappar, som
sitta midt emot och nästan döljde af de små fjäll-lika kupiga,
blombladen; märket är 2.klufvit. Bären äro först gröna,
sedan röda och sist svarta , med 2 hårda oljnktiga
hjert-formiga frö ell. kärnor. Fortplantas med telningar ell. bär,
och passar till häckar på lågländta ställen.

I stället för Rabarber kan barken i synnerhet färsk
nyttjas för starka personer; då den är torr, laxerar den
mindre häftigt. I form af dekokt till 2 drakm. ell. I- uns

O A

i dosis, ell. ock som Infusion, äfvensom i pulver till 1—a
drakme har man brukat den, mera förr än nu, mest
e-mot vattensot. Äfven skall den hindra eller motstå röta.
Mot förstoppning hos oxar och kor säges den vara ett
säkert botmedel. Bären skola lindrigt laxera, och fröen
drifva urin. — Till färgning användes barken, som är
gröngul, och bör samlas om våren vid saftiden, torkas och
sönderbrytas. I dricka blötes den 2—5 dar, kokas sedan
i samma vätska och under kokningen lägges ullgarnet deri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free