- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
154

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 111. TRIGLOCHIN PALUSTRE

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

111.

TRIGLOCHIN PALUSTRE.



Kärrsälting. Sälting.

Fröhusen äro smala, nästan jemnbreda, med 3
rum för fröen. Blaclen smalare och
rännlika (canaliculata).

Linn. Fl. Su. p. iao. Cl. 6. Hexandb. 5-gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 147.
Kl 6. Ssxmähh. K. Vf^eCt. Ah Handl. 174a T. 5. s. 146.

P. .

X å mångårig trådig rot, blommar den i Juni eller Juli
och växer, enligt namnets betydelse, i kärr och på våta
ställen allmän, i synnerhet på vintervägar, som blifvit tagna
öfver våta ängar. Bladen omfatta vid roten såsom slidor
axstjelken, som har många blommor, med små korta
blom-stjelkar. Den kan bli i aln hög, är mest trir.d med
några få kanter och utan grenar. Fröhuset är jemnbredt,
smalt, trubbigt och innesluter i 3 rum, smala jemnbreda
frö. — Michelius och Rudbeck nämna en
artförändring med lökformig rot och v. Linné tror sig håfva
funnit den i Lappmarken, men är likväl osäker om den är
egen art. Den arten, som kallas Trigl. bulbosum och
Finnes på Goda Hoppsudden i Afrika, är en särskilt art.
Slägtels kännemärke är att ha Sbladigt blomfoder och 3
blomblad, som likna blomfodrets; intet stilt; fröhus, som
öppnas vid basen och sitter öfver blombladens fäste.

För Oxar, Kor och Får skall i synnerhet detta gräs
vara ibland de bästa; de äta det ganska gerna och blifva
deraf feta; men äfven Hästar, Getter, Svin m. m. förtära
det: och om slagt-kreatur betas der Sälting ymnigt växer
några veckor förr än de slagtas, blir köttet deraf till
smaken behagligare än af andra foderslag. På vattensjuka
ängar, och mossar, som af så kallad Bergsyra för andra
växter äro otjenliga, kan Sälting ganska väl odlas, och om
den året efter den är sådd, fredas eller instänges, så
fröar den sig sjelf och ökas tillräckligt.

Tab. — fig. a. blomma — b. ett blomblad med en
ståndare, båda förstorade — c. ett stycke af axstjelken med
mogna fröhus, i naturlig storlek — d. ett fröhus förstör.
.— e. ett rum i fröhuset., förstoraat. * * dessa axstjelkens
ändar ha sutit tillsammans.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free