- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
167

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 114. ARUNDO PHRAGMITES

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kas; don bästa växer i mjuk dyblandad jord; den som
bergas bland klappur och på hård strandbotten, år
mindre saftig och god till Foder. Hästar och getter äta det
äfven. Till taktäckning skola rör, då de riktigt uppläggas
och efter det sätt, som med halmtak i Skåne är brukligt,
öfverträffa halmen i varaktighet. Till papper ijena äfven
Rör, liksom halm, och kunna nyttjas dertill ensamme, ell.
i blandning med lumpor: och ehuru papperet ej blir fint,
så kan det dock vara passande till tapeter, omslag och
dylikt. Elter Rörens vederbörliga rötning, stampning m.
m. fås pappersmassa liksom af lumpor. Såsom mattor till
drifbänkars betäckning, användas rör i stället för halm i
trädgårdar, och under tak eller på väggar i rum fästas
de, för att qvarhålla gips ell. murbruk. Med blomvippan
(Rörlopp) färgas yllegods grönt. Godset betas först i
alun-vatten och kokas sedan i vatten med sönderhackade
blomvippor, som böra vara i blomma och bruna, ty sedan
de blifvit gråaktiga, tjena de ej till färgning. Om något
af stråstjelkarne följer med,, skall färgen bli mörkgrön.
Vipporna brukas till stoppning och damqvastar, rören till
spolpipor vid väfverier och brandrör i artilleriet. Det är
på åkrar ett ogräs, som med mycken svårighet kan
utrotas och är, som sådant, i Halland och Bohus län på
sandiga åkrar och äfven i ängar, allmänt och visar
merendels källsåg inunder.— Med fröen, som inknådas i
ler-bållar, Iivilka nedsänkas eller kastas i stranden, der man
vill hafva rören växande, fortplantas Strandröret.
Detsamma kan oik med större fördel ske i gyttjiga liafsvikar,
med rötter. Dessa som äro knäfulla, lingerstjocka,
knö-liga, flera famnar långa, stundom alns djupt i jorden,
hindra flygsand, göra lugnvatten vid stränderna, fästa
myllan och dana der.igenom gräsvall, samt orsaka slutligen
tillandningar. — Om de uppskjutande stråen tidigt om
sommaren och hösten så djupt man kan afhuggas, skall
växten på par år kunna utrotas. I åkrar sker detsamma
genom täta diken och djup plöjning,

Tab, — fig. a. Ett af småaxen med 2 olikt långa
blomfoderskal, innesluLande 5 småblomster. — b.
fruktämne. — c. ett ensamt småblomster, med sitt yttre
blomsterskål mycket längre än det inre; pensellika fjunet,
kännemärket för rörslägtet, synes äfven jemte ståndarne. —
d. ett afskurit stycke af det pipiga strået ell. röret, med
biadlida och en bit af bladet.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free