Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 118. AQUILEGIA VULGARIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118.
AQUILEGIA VULGARIS.
Akleja. Åkerleja. Tyska klockor. På Finska: Rupulinruoha.
Örtstjelken och Bladen <b></b><b></b>är o släta och utan hår.
Håningshusen inåt krökta, knappt af
blombladens längd.
Linn. Fl. Su p. 186. Cl. i:5. PoitJikdr. 5’gyn- Lilj. Sr. F). s. aar.
Kl. 9. M. Ing m anm ing au. o—5:qviim. Fischerstr. Ekon. Dikt. I. s. i5*.
Mu rr. App. Med. T. 5. p. i. Pharm. Ac^u’il. ae Sem. Her b a , Floras*
./Vklejan planteras sa allmänt i trädgårdar för prydnad,
att den knappast anses mera scnn en inhemsk växt; den
finnes likväl vild i Skåne och VesterGölIand. Blommorna
variera myckel; äro mest blå, men älven purpurröda,
violetta, ljusröda och hvita; stundom utan håningshus och
så dubbla att man räknar 6 — 8 strntformiga blomblad,
stuckna liksom det ena i det andra. Roten är mångårig
och knölig (tuberosa). Växten är upprätt, r ell. i} aln
hög, något grenig och bladig. Rotbladen ha längsta
blad-stjelkarna, äro dubbelt 3de!ade (biternata), med nästan
vigglika, flikiga småblad, som äfven ha bladstjelkar; de
öfra bladen äro 3delade (ternaLa) och de öfversta ha
hela småblad. Blommorna sitta i form af blomruska i
toppen , hänga nedåt, äro utan blomfoder med 5 blomblad,
e-mellan hvilka sitta 5 strutlika håningshus, som äro
krokiga och trubbiga. Fröhusen likna skidor och äro 5
särskilta för många frö, hvarföre växten ibland naturl.
örtflockarna räknas till den, som har många skidlika fröhus
(Multisilicjiice Linh.), och som anses något giltiga. Den
blommar i juni.
Då nästan allting skulle försökas till läkmedel, blef
ej heller Aklejan förgäten, och hon fick äfven el t rum
i-bland Apoteksväxterna. Fröen berömdes då mot utslag,
koppor, mesling, elaka sår i hufvudet m. m., och gåivos
invertes såsom emulsion (se N;o 8) eller högst till i drakma
i pulverform. Om fröen äga någon kraft att öka
försvagade lifskrafter, så torde de väl på detta sätt kunna
befordra utslaget och således kanske någon gång räddat en
sådan sjuk ifrån döden.—Flera vittnesbörd, bland hvilka v.
Linnes är nog att anföra, bestyika likväl, att lör stor dosis
a* Iröen, lu-ir dödat ett barn. — Blå f^irg torde al dennas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0190.html
