Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 120. FESTUCA GIGANTEA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
120.
FESTUCA GIGANTEA.
(Bromus giganteus. Linn.)
Stor-svingel. Långlåsta.
Blomvippan är lutande åt en sida med slaka
grenar. Småaxen sitta skiftevis, äro 4 —
6-blommign. och borstförande. Bladen äro
nästan svärdlika och ådriga.
Linn. Fl. Sv. p. 34- Cl. 5, Triandb. 2:gyn. (Bromus gigant.) Lilj.
Sv. Fl. s. 5r Kl. 3. Treman». (Brom, gigO- Bergii Tal om Sv. Aii£~
»köts. 8’.o 1769 p. 57.
Detta grås är icke ibland de allmännaste hos oss, men
växer dock vildt i Skåne, Vestergötland, Roslagen o. H.
st. helst på fuktig jord och i skugga. Slägterna Bromus
och Festuca hafva såsom karakterer det gemensamt, att
blomfodren äro 2skaliga och småaxen aflånga, vettande åt
båda sidor (distichas); men som Bromus har dessutom
inre blomfoderskalet ”kamformigt och hårigt i kanten, samt
borsten fästad längre nedom spetsen på blomfoderskalet,
(hvilket hos denna gräsart icke linnes, utan sitter borsten
vid spetsen), så har det synts billigt att i ändringen af
slägtnamnet, liksom S vrith, följa Villars och kalla den
Festuca. Alla arter af Bromus hafva dessutom årig rot,
men dennas rot är mångårig såsom Festuk-arternas och trå-
0 n
dig. Den blommar i Juli t II. Aug. Strået är trindt,
upprättväxande till nar alnars längd. Bladen äro spetsiga,
breda, platta med strälva kanter. Bladskärmarne korta,
o-•jernna i kanten (eros e), stråomlättande och rödaktiga.
Blomvippans grenar och blomfästen äro kantiga och
sträf-va. Blomfoderskalen aro spetsiga, kölformiga och olika
stora: det inre är bredast och 3ådrigt, i kanten nästan
slätt; (med synglas ser man kanten sträf, såsom hos de
flesta Festukarter, men icke hårig ell. kamformig, såsom hos
Bromus). Borsten är 2—3 gånger längre än småblomstret,
sträf och fästad vid ell. litet nedom spetsen al
bloinfoder-skalet.
Försöken, som väl icke ännu äro många, att för sig
sjelf odla Storsvingeln, hafva slagit väl ut. Den växer och
uifves förträffligen väi på god och något fuktig jord. Ehu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0198.html
