Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 121. PRUNUS PADUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liknar något den af bittermandel; den yttre såsom mosf
hartsaktig, är bäst. Dt-koki på bark, samlad vintertiden,
är rödaktig, och mera sammandragande; på
sommarbark äi- den blekgul och bäsk. Oen har ofta botat frossor,
och ges i pulver liksom kina, ibland i förening med
salmink, eller ock drickes af dekokten på barken, efteråt.
Till 6 — 8 uns af torkade barken, tages en kanna vatten,
som inkokas till hälften, silas och för fä res till ett qvarter
om dagen, i 4 portioner. Detta medel skall ock
kunna brukas mot skörbjugg. Af ovana gör det i böi’jan stun-<
dom äckel. Aled dekoki sägas äfven vissa Jindiiga
veneriska åkommor i Finland vara botade, men qvicksilfver
medel torde tillika dertill vara nödiga. Dr. Lundmark
liar dock med förmån användt dekokten i bad, till
lindring af plågorna, lörr än merkurialmedlen hunnit
full-komligen bota dpt nnrla. Bären äta«s af barn, stundom
begärligt med litet salt, men äro syrliga och något
äckliga. I Finland användas de mot rödsot af bönderna; men ’
böra brukas med försigtighet. Lagda på vin torra eller
färska med sönderstötta kärnor, fås Häggbärs-vin, likt
körs-bärs-vin och af många mycket omtyckt: och destillerad®
med bränvin fås en dryck, som har lukt och smak
aOPer-siko bränvin, livilket dock, kanhända, ej bör nyttjas för
ofta eller i stor dosis. Få de undergå gäsning gifva de
af 36 kannor, vid pass 9 qvarter bränvin, och brukas
dertill mycket i Ryssland. Åtskilliga djur sägas må illa af
bären. Sådda då de äro väl mogna, som sker i
September eller Oktober, fortplantas trädet lätt] med dem,
I upp- och nedvända grästorfvor nedstickas kärnorna i
mullen 1 — 2. tum djupt, då de sedan om våren
uppkomma. De kunna ock sås på trädgårdssängar och sedan
utflyttas. Skola kärnorna eller stenfrukten förvaras öfvsr
vintern, måste det ske i torr sand, och kallt, ej fukiigt
rum, annars gro de ej första året. Genom rot telningar,
som tagas vid gamla stubbar och träd, fortplantas Häggea
äfven. Veden är hvit och böjlig.
Tab. — fig. a. ett förstoradt blomblad. — b.
förstorad pistill. — c. förstorad ståndare. — d. en förstorad
blomma med afplockade blomblad. — e. kärnfrukten • ler
nöten hel. — f. f. nötens 2:ne halfva skal. — g. kärnan
gom legat i nötei}. — h. fruktklase; dessa i naturlig storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
