Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 122. GALIUM BOREALE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122.
GALIUM BOREALE.
Nordisk Galie. Mära. Ilvit ./. Marias sänghalm,
Hrit Måra. På Finska: Mattara.
Örtsjelken är straf och upprättväxande. Bladen
sitta 4 tillsamman midt emot hvarannan, äro
lansettlika, Sådriga och utan hår. Frukten är
styfhårig (hispidus).
Linn. Fl. Su. p. 44. Cl. 4. Tetrandria. ugjn- Lilj. Sv. Fl. s. 61.
Kl. 4. Fyrmänningar. i:tjuinn. K. Vett. Ahacl. Handl. I745-*’ a44 -Pallas
Reise d. d. Rass, R. T. I. s. 62 — 64.
Detta talrikci sN-gte kännes ‘g«J* «ned sin enbladiga, 4dela=
de , platta blomkrona, fästad öfver fruktämnet, som
sedermera utgöres af två tätt sammansittande frö. Arten som vi
Jiär upptaga är allmän, kan blifva mest alns hög, men ibland
ganska låg på dålig jord och har mångårig, krypande,
grenig, smal och mörkröd rot. Bladen sitta liksom i kors
4 st. tillhopa ikring stjelken, äro olika stora och i kanten
sträfva. Blomvippans grenar dela sig i 3:ne, hvilka åter
5grena sig, o. s. v. (trichotomia). Blomstjelkarne bära
hvar-dera liksom en liten blomqvast (corymbns), med
merendels 2 äggrunda blomskärmar. Dess livita blommor
ut-spricka i Juli eller Augusti, och växfen träffas temligen
allmän på ängar och torra ställen och räknas för bladens
skull, som sitta i stjernform, till nat. Örtfiockenpl.n Siellatce.
Som foderväxt rekommenderar sig icke nordiska
Ga-lien, emedan hästar äta den icke, och hornboskapen
o-gerna. Ej heller äger den ännu rum ibland de medicinska.
Endast såsom färgväxt har den synts förljena sin plats
i-bland Sv. Botanikens i första Afdelningen förekommande
örter. I åtskilliga landsorter nyttjas roten till röd färg på
ylle, och på somliga ställen förhöjes färgen derigenom, att
godset, antingen förut eller efteråt, färgas gult med
björk-löf (N o So). Rötterna samlas tidigt om våren eller sent
på hösten, rensas, torkas och stötas eller malas til! mjöl.
Detta blandas med mjöl af malt, eller ock k^n i stället för
maltet, brukas svagdricka vid kokningen. I grytan lägges
godset och pulveriserade roten med sädesmjöiet, hvaritals
i mån af godsets myckenhet. Vatten tiiislås (eller
svagdricka) och kokas en stund; sedan upptages godset,
sköl-jes och torkas. — Ryska inbyggare bi\uka en annan Galie-art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0206.html
