Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 123. ANAGALLIS ARVENSIS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
123.
ANAGALLIS ARVENSIS.
Åker-arf. Arfve.
Örtsjelken är nedliggande med hela äggformiga
och under mörkprickiga blad.
Linn. Fl. St. p. 63. Cl. 5, Pentandr. irjrvn. Lilj. Sv. Fl. s. 87^
Kl. 5- Fem n i nn. i;■ ] uin. Fa.tr. 6iil!sk. Hasli. Jurn. 1785- Jan. 337.
Fi-scherstr. Ek. Dike. I. s. ioi. Murr. App. Med. T. 2. p. i, Pharm.
Ana-gallid. Her b a.
Isynnerhet på trädesåkrar i Skånska slättbygden, och
äfven på Gottland samt i Vestergötland, växer på torr och
hård jord, denna i Sverige annars sällsynta åriga växt,
hvars blomningstid infaller i Juni -eller Juli månader.
Stjelken är vid roten ganska greniV, 2kantig och utan hår.
Bladen sitta mest 2:ne midt emot hvarann, dock händer
att de på fet jord växa 4 i kors, äro helbräddade och utan
bladstjelkar. Blomstjelkarne äro enblommiga, ensamma,
längre än bladen, ifrån hvilkas fästen de utgå.
Blomfodrets flikar äro 5 och lansett lika. Blomkronan är
5de-lad och mest skarlakansröd: stundom blå, eller hvit.
Stån-darne hafva glest strödda ledfulla hår, äro violetta med gula
knappar. Märket är trubbigt och ojemt. Fröhuset är
klot-rundt, och då det är moget, liksom rundt ikring tversföre
afskurit (caps. circumscissa) med inånga kantiga frön. I
våt och kall väderlek drager blomman sig tillsamman,
o o 7
men öppnar sig annars förmiddagen kl. 8 vid pass, och
slutar hop sig strax efter middagen. Af blommans likhet
med ett hjul, kallas naturliga Grtfiocken, dit hon af v.
Linne föres, pl:ce rotacece.
På ansedda mäns uppgifter, skulle vi kunna fylla
rummet med många lill utseendet förträffliga rön i rnedi-
O O
cinskt afseende, rörande denna växt. Men efter all
sannolikhet har den i början ägt myndiga förespråkare, och
derföre har det hond t såsom vanligt, alt örten öfver sin
föitjenst blifvit utskriken och berömd — Färsk smakar
den lörsL lik kålväxter i allmänhet, men sedan nagot bäsk
med ringa skärpa, hvaråf kan slutas, att den kanske har
någon lösande och fördelande kraft. Utan att ingå i
någon granskning af Auklorernas bt rättelser om örtens nytta,
hvilken endast genom rik tiga ytterligare försök kan
bestämmas, torde det tiiiåtas att anföra hvaremot den blifvit an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0210.html
