- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
206

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 124. CHÆROPHYLLUM SYLVESTER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

124.

CHÆROPHYLLUM SYLVESTER.



Hundloka. Hundkäx. Hundkäxa. Spä k t er.
Hund-kummin, ildkuminil. På Finska : Jioiranputki.

Ort stjelken är långsefter strimmig och rafflad,
med nägot liksoin uppsvällda knä.

Linn. Fl. Su. p. 91. C!. 5. Pentandria. 2:gyn. (Umbellatae.) Ejtisd.
Skånska Resa, s. 267. Lilj. Sv. F!. s. 125. Kl. 5- Femmänningap,.
(Parasollblommor). K. Vett. Akad. Ilandl. 1742. s. 57. — 1747- s- 78- Roth.
Hush. Mag. s. 484* — Murr. App. Med. T. 1. p. 2S3. Pharm. CiciUaiire
H e r b a.

Hundlokan är en allmän växt i trädgårdar, på åkerrenar,
vid byar och hus , på bördig och god jord. Dess
tapplika rot, som af Auktorerna kallas troligen rättast
mångårig, anses älven att vara 2årig eller ock årig.
Ortstjel-ken kan bli 1 — z alnar hög, är grenig, bladig, nedtill
fint Juden och liksom svullen nedanför de korta och
utvidgade bladstjelkarnas fästen. Bladen kallas Släldigt
penn-taggade (tvipinnata), med spetsigt inskurna småblad.
Parasollställningarna silta i toppen med hvita blommor och
aiiängt elliptiska, otydligt strekade, trinda, släta och
hår-fria frö. Småsvepen (involucella) äro äggformiga,
hinnaktiga, Sbladiga, nedböjda och håriga i kanten. Juni och
Juli månader är dess blomningstid i Sverige.

För sin likhet, i synnerhet med Konieörten (Con.
ma-cul.) och obehagliga lukt, har denna äfven blifvit
misstänkt, men inga kända försök hafva hittills bevisat dess
skadlighet. Susom foder bergas Hundlokan och ätes af
boskapen både färsk och torkad, kan hända mindre
ger-na, men dock utan att må illa deraf. Egentligen såsom
lärgväxt, lår den här ett rum. Förrän blommorna hunnit slå
ut, alplockas de med parasollställningen och torkas, samt
brukas att dermed fästa gul färg på ylle. Godset betas först i
alunvatten odi kokas sedan med Hundloksbiommorna, samt
sköljes slutligen i kall lut; ju starkare lut man nyttjar,
och ju oftare godset deri sköljes, desto vackraie blir
färgen; men för hvar gång måste tagas ny lut. — I stort
kan hela växten användas och ger äfven grön färg. — Med
kalk i alkokct på växten betsas flera trädslag vackert gula.

Tab. — lig. a. förstorad blomma, — b. frö i naturlig
stoilek. — c. rotblad.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free