Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 125. BOLETUS IGNIARIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
125.
BOLETUS IGNIARIUS.
Fnösk-ticka. På Finska: Taida-kääpä.
Koirankuono.
Har ingen Svampfot, liknar en kudde eller
dyna, är slät, fast med något vågig yta, och
har inunder fina pipiga perpendikulära hål.
’Llnn. Fl. Su. p. 454* Cl. 24. Cryptogam. Fungi. "Lilj. Sv. Fl. B.
«52. Kl. 16. Lönn g if tb. Svampar. Murr. App. Med. T. 5. p. 56*.
Vhartn. Agar. t^uer». 1, A g. chirurgor.
JPå åtskilliga slags trädstammar, förnämligast och kansk®
endast då de af röta äro angripna, växer Fnösktickan nog
allmän, men har h vark en fot, såsom en del andra
svampar, ej heller rot. Den träffas på åtskilliga trädslag, men
mest på Bok och Björk och sitter på sjelfva stammen, eller
på stubbar, som stå qvar efter fällda träd, samt tränger ofta
teml. djupt in genom barken i vedaktiga fibrösa delen af
trädet; den varar flera år och kan växa till storlek af nära £ alns
diameter. Färgen är på gamla ofvanpå gråbrun med
mörkare eller ljusare bälten, och inunder hvitgrå. De unga
äro nästan klotformiga och utan tydliga pipor i undra ytai&
Svampen liknar en hästhof, emedan den är rundad i form
af en halfcirkel och fästad vid trädet med sin raka sida,
hvilken är tjockast. Hvart år visar sig nya tillväxten, som
sker nedåt, liksom med ett nytt lager, inunder, hvarvid
det understa alltid är bredast’ och utgör på rimdade
kanten den tunnaste delen af svampen. Den omgifves
på sin öfra sida med en hård barklik skorpa, under
hvilken ett mjukt svampaktigt väsende ligger, och
underst finnes ett lager af rätt uppstående pipor, hvilka i
ickans jerrna yta öppna sig och ha der ingen bark.
Des-Sa pipiga hål utgöra kännemärket för Pipsvnmparna till
skillnad från dem, som ha skifvor, ådror, piggar,
nätior-mig yta o. s. v. Inom piporna, fredade för regn genom
sitt läge, förvaras fröen, likasom emellan lamellerna hos
skifsvamparna (N:o 28. 108.).
Om varmt vatten slås på färska svampen svartnar det
ej af tillblandad jernvitriol, och visar således intet spår
på sammandragande ämne. För lång tid tillbaka har
den-aa svamp nyttjats emot blodflödea och liil sådant be–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0218.html
