- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
214

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 126. POA ANNUA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

126.

POA ANNUA.



Hvitgrö. Årigt ängsgräs.

Stråen äro mest upprätta, hoptryckta och vid
roten grenign. Blomvippan med nästan
vinkelrätt utgående grenar, äggformiga småax
och åtskilda, frisittande, Sådriga småblomster.

Linn. Fl. Su. p. 2g. Cl. 3. Tbiasdb. 2:gyn. Lilf, Sv. FL s. 45- K.F.

3, Tremässingah. 2:qiiiim. Berg. Tal om Sv. Angskötseln. s. 67.

Ibland de \ arter (N:o 5o. 88. 102. 107) af Grö- slägtef,
hvilka redan fått en plats i detta verk, finnes vid N:o 102
släglkarakteren till en del upptagen. Det kan här
tilläg-g is att båda blomfoderskalen äro mångblommiga och
småaxen \id basen rundade. — Ifrån dess mångtrådiga åriga rot,
uppskjuta många något nedliggande strå, som vid lederna
slå nya rötter, ej långt från de gamlaT Bladen äro
sma-1«, jemnbreda, platta, här och der på tveren krusiga,
slankiga, och i kanten sträfva. Blomvippans grenar utgå
mest 2 och 2 åt sidorna; småaxen äro släta, gröna och
hvita. Blomfoderskalen äro ohka stora, kölformiga och
spetsiga. Småblomstren sitta åtskilda, äro nå-got trubbiga,
hinnaktiga i kanten och icke med hår fästade vid hvarann
och således frisittande (liberi). Den blommar nästan hela
året, stundom under snön, växer allmän, i synnerhet vid
byar, h us och på ängar, samt är i trädgårdar ett förtretligt
Ogräs. — I fjälltrakter skall den ur blomhvippan skjuta
skott, liksom till nya stånd (vivipara), i likhet med
Fårsvin-g hl (N:o 78).

Såsom foderslag med årig rot är detta gräs, för de
med kunst tillredda ängar, icke synnerligen, att
rekommendera , ocli då cl ert i 11 kommer att gräset är lågväxt och
fyller icke stort i ladan, skulle det snart synas som det ej
förtjente mycket afseende. Likväl skall det vara för kor
ovanligt mjölkökande och gifva smöret förträfflig god smak.
Det b ästa smör, som fås i London, kommer ifrån öfra
delen af Suffolk, hvarest detta gräs växer i ymnighet, och
täcker der betesfälten öfverallt, hvarföre det också kallas
Sitffolk grass. Hr. Stillin gple et ökar denna
anmärkning med ännu en annan, Jitt som gräset ej är ömtåligt
och lider ej, utan frodas bättre omdet trampas, så kan tilldess
ymnigare vaxt bidraga, att lindrigt låta med en vält nedtrycka
det i börjau af sommarn eller våren Dess egenskap att ifrån
stråen slå nya rötter i jorden, kan vara orsaken att det
växer frodigare sedan det blifvit nedtryckt.

Tab. — fig. a. Pistiller, ståndare och håringshus
förstorade. — b. eti af sma-axen, med sina blomster, sedt
genom förstoringsglas.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free