Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 127. VERONICA BECCABUNGA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127.
VERONICA BECCABUNGA.
Bäckebunga. Källportlak.
Örtstjelhen är krypande. Blaclen aflångt
äggrunda, platta, saftfulla, släta och glänsande.
Blommorna sitta i spirlik klase
(corymboso-racemosae).
Linn. Fl. Su. p. 5. Cl. 2. Diandr. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 9. Kl s.
TvÅwXnn in g a r. i:cjvinn. ilIurr. App. Med. T. 2. p. 208. Phar/n*
Beccab:® Herba.
J3äckbungan är en vattenväxt med mångårig rot, allmän
i små rännilar, i synnerhet i källvatten, som antingen
alldeles icke eller svårligen om vintern hyser.
Blomningstiden är i Juni eller Juli. Stjelkarne äro trinrla, och ligga
1 vattnet. Bladen ha korta bladstjelkar, äro trubbiga, mer
och mindre tydligt sågtandade, mörkgröna och något
köttaktiga eller saftiga. Blomklasarnas (racemi) stjelkar utga
parvis, midtemot hvarann från bladlästen. Blomskärmarne
äro smala, lansettlika och kortare än de små
blomstjelkar-ne. Blomfodrets flikar äro spetsiga. Fröhusen sitta mest
2 och 2 tillsamman. — Ibland de konstiga örtklasserna
är 11 åm änninp ar nas, icke talrik; men slägtet till hvilken
denna räknas, har många arter, som alla hafva /jklulven,
platt (rotata) blomkrona, hvars nedersta flik af de 4, är
smalare än de ölriga; och fröhuset, som har 2 rum,
sitter ölver blommans fäste. — v. Linne kallade naturliga
Örtflocken, till hvilken Bäckbungan och de ölriga
Veronik-arterna räknas, pl:ce Personatce, af den likhet han trodde
sig linna emellan blommans utseende och en mask eller
mennisko-ansiete.
Färska örten smakar vattenaktig, något bäsk, men
knappt sammandragande, och blandas derföre vårtiden
bland andra tjenliga växter till sallat. Äfven kan den
förenas med verksammare skörbjuggsörter, såsom med
Kokle-ari (N:o 87) och andra dylika, samt i sådant afseende
förtäras. För öfrigt är intet synnerligt märkligt att i
medicinskt afseende anföra om denna växt. — Som den träffas
grön i källor, äfven under snön, kan den vintertiden
hämtas och brukas till sallat. — Mest alla hemtamda
kreatur äta den, utom fåren, och som det är en vattenväxt,
skulle d en ej heller för dem, som så lätt få flera slags
vattensot, vara nyttig.
Tab. -— fig. a. Pistill och fruktämne. — b. en blomma
— c. blomfoder. — d. fröhus och e frön; allt
förstoradt.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0226.html
