Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 129. TRIFOLIUM HYBRIDUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
129.
TRIFOLIUM HYBRIDUM.
Oäkta Klöfver. Alsike- Väpling eller -Klöfver.
Örtstjelken växer nästan rätt upp. Bladen äro
Sdelade, småbladen äggrunda, spetsiga och
lint sågtandade. Blommorna utgöra liksom
ett klot. Fröhusen hysa hvardera 4 frö.
Linn. Fl. Su. p.9.58. Cl. 17. Diadelph. xo:andr. Lilj. Sv. Fl. s. 58g«
Kl. 14. Ttakulle med ärtbaljor. K. Patr. Sällsk. Hush. Jur». 178o. s
11. 1782. Apr. s. 560. Jörlin 0111 höslag. 8:0 178a. Bcr^ii Tal 0111 Sr.
Angsköcs. s. 51.
Detta mycket berömda foderslag växer på mångårig,
temligen tjock och inunder trådig rot, som varar 6 — 7
år och trifves bäst i svartmylla eller bördig lera; är
allmänt i Uplnnd, kring Stockholm, i Roslagen, vid Abo o.
fl. ställ.; finnes frodigast vid diken och på åkerrenar; har
i Juli eller Augusti ljusröda eller hvitaktiga blommor.
Örtstjelken är vid roten nedliggande, men växer sedan rak
till 1 alns höjd och stundom deröfver: den är fårad,
gre-nig och bladrik. Bladskärmarne, som sitta vid
bladstjelkar-nas utgång, äro lansettlika och spetsiga. Blomstjelkarne äro
långa och hafva blommorna fastade vid ändan i
parasollställning, utgörande ett klotformigt blomhufvud; dessa
sitta temligen rätt opp till dess de äro mogna, då de böja
sig nedåt, blifva bruna, och äro qvarsittande. Blomfästet
är äggformigt och något urhålkadt; hårhka ljällen (paleae)
äro smala och spetsiga. De små ärtbaljorna hysa mest 4
små frö, som i Oktob. eller Sept. äro mogna och då
blå-aktiga eller olivegröna; de gula äro ej fullmogna. Den
allmänna röda klöfvern (Trifol. pratense ) har ensama frö
i ärtbaljorna, och är således lätt skild från denna, som har 4.
Oäkta klöfvern ätes begärligt af boskapen, och som
dess rot varar längre än den till odling allmänt brukliga
röda klöfvern och är högre till växten samt bladrik, så
förtjenar den visserligen vid ängsodling mycken
uppmärksamhet. Likväl lär det vara rådligast, att, i anseende till
klöfverarternas hettande egenskap, gifva denna foderväxt
åt boskapen blandad med halm. I Flandern läggas vid
in-bergningen klöfver och halm hvarftals.på höskullen,
hvar-af händer att boskapen äter båda slagen nästan lika gerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0234.html
