Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 130. EPILOBIUM ANGUSTIFOLIUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
130.
EPILOBIUM ANGUSTIFOLIUM.
Mjölkört. Råmjullisgräs. Himmels gräs. Pä Finska:
Jesuxen - Kukka.
Blad en sitta spridda, äro smala, lansettlika och
ådriga. Blombladen äro olikformiga, och St
andar ne lutande.
Linn. F). Sv. p. 123. Cl. 8. Octandr.’ i:gyn. Lilj. Sy. Fl. s. i54,
Kl. 7. TiojfÄNNiH«An. i:qvinn. Sepp. &. Kops. Fl. Bat.
X synnerhet i Norrlands skogar och Lappmarken på
torra högländta och sandiga ställen, växer Mjölkorten allmän;
den finnes äfven i andra Rikets landsorter. Roten är
mångårig och krypande. De trinda örtstjelkarne äro upptill
gre-Jiiga , och bli ofta 1*- aln höga. Bladen äro nästan utan
stjelkar, spetsiga, i kanten något ojemna och vågiga,
inunder nästan isgrå. Blomklasarne sitta i toppen eller mot
slutet af grenarne och dana en blomspira. Blommorna
sitta skiftevis , hafva stjelkar och röda blomfoder, samt
vackra ljusröda, stundom hvita blomblad. Ståndarknapparne
äro röda, med blått frömjöl. Blomningstiden är i Juli
eller Augusti.
Mjölkörten anses som ett ogräs och låter svårligen
utrota sig; den inflyttas dock för sina vackra blommors skull
i trädgårdar. Åtskilliga fördelar kunna dragas af
denna växt. Dess första rotskott om våren, äro hvita,
tein-meligen tjocka och kunna ätas såsom Sparris; de
afskä-ras under jordytan liksom sparris-skotten, och tillagas på
samma sätt; äfven torde bröd af dem kunna beredas. Om
fröhusen äro fullt mogna (ty då spritta de fjäderspänstiga
skalen vid minsta tryckning sönder), och förvaras tills de
blifvit torra, så kan fjunet, fästadt vid desmå frö en,
nyttjas till stoppning i stället för bomull: och garn till
ljusvekar eller dylika behof kan spinnas deraf. Af fröen skall
ock genom pressning kunna vinnas en olja; och enligt
Dambourney s uppgilt skall växten gifva en rödbrun färg.
Flere arter af hemtamda Boskapen, såsom får och getter,
äta gerna mjölkörten, och skall den hos kor i synnerhet
vara mjölkökande, hvaraf den förmodligen fått sitt namn.
Man har förr nekat att hästar äta den , men Gunners
erfarenhet bestrider detta; han föreslår ock växten till
odling på ängarne, dock med föga skäl. Att björnen äter
mjölkörten, har v. Linne anmärkt.
Tab. fig. a. ett fröhus, hvars spänstiga skal öppnat
sig, så att fröen och fjunet synas. — b. ett frö med sitt
fjun (pappus); båda i naturlig storlek.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0238.html
