- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 2 - Plansch 73-144 /
243

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 133. RIBES GROSSULARIA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den börja utspricka, och får mot hösten mogen frukt,
ett saftfullt, grönt, slätt eller hårigt nedh.mgande bär,
som innesluter många frö i en slemaktig saftig massa.

Genom odling och omplantering vinnas större,
saftri-kare och mera tunnskaliga krusbär. Bäst är att hvart 5:1©
eller 6:te år genom afläggningar göra denna omplantering.
De grenar, som iigga nära till jorden, slå snart tgna
rötter, ocli sedan de äro skilda från gamla stambusken,
kunna de planteras; om unga grenar med konst nedtryckas,
fås äfven dylika med rötter försedda qvistar. En gammal
buske kan ock sönderdelas, det gamla förkastas och de
yngre grenarne med sina rötter planteras, dock anses det
örutnämda sättet vara förmånligare. De älska god ,
lös jord, solsken och icke alltför torrt läge; ehuru de
vilda träffas mest på backar. — Krusbär nyttjas allmänt i
hushållen omogna och mogna, torkade, syltade m. m.,och
hafva syrliga frukters egenskap, att einotstå röta, hindra
skörbjugg, vara kylande, läskande m. m. Om bären
läggas i rena och torra buteljer, som nedsättas i kokand®
vatten och snart upptagas samt väl korkas, hartsas, och
förvaras i god källare eller i djup brunn, så bibehålla de
sig brukbara öfver vintern. — Vin beredes af dem krossade
med påslagit källvatten och lemnade i öppet kärl, hvarefter
saften sedan pressas genom linne; till en kanna sådan saft
tages ett socker, och Jylles sedan på buteljer eller
an-kare’, och efter 3—4 veckors förlopp, korkas och hartsas
kärlet. — Ättika fås af pressade saften slagen i trädkärl,
med tillsats af litet surdeg och rostade ärter. Kärlet
täp-pes någorlunds och ställes 8 — io dygn i solvärma; sedan
det slutat gäsa, förvaras kärlet i källare och saften nyttjas
som ättika.

Tab. — Fg. a. öppnad blomma. — b. pistillen med
sin 2klufna styl, förstorad. — c. ett förstoradt hår nf dem
som finnas på fruktämnet. — d. ett hårfritt bär. — e. ett
ludet, båda i naturlig storlek.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free