Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 136. VICIA SYLVATICA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
136.
VICIA SYLVATICA.
Skogsvicker.
Bladen äro parbladiga med många aflånga och
rundade småblad. Bladskärmarne månlika
och tandade. Blomstjelkarnte mångblomrmge,
Linn. F!. Su. p. 253. C!. 17. Dudiiph. io;aadr. Lilj. Sy. Fl. s. 513.
Kl. 14. Tyakulle, med änbaljor.
j/Vriklftssens kännemärken äro vid N:o i5, 42? 49’ orh 69*■
förklarade. — Vickerna hafva det gemensamt, att märket är
på undra sidan tversföre skäggigt eller hårigt (se fig. a,),
hvarigenom slägtet igenkännes. Denna arten har
mångårig grenig rot; den växer mindre allmän i lundar, och
blommar i Juli och Augusti månader. Örtstjelkarne äro
ganska greniga, refviga, bladiga och fårade, med greniga
klängen, som slingra sig omkring vidstående buskar eller
andra stöd. Blomstjelkarne utgå irån bladens fästen, växa
upprätte, äro längre än bladen, 4kantiga, fårade ocii i
toppen utgörande blomklasar. Blommorna äro strödda,
lutande åt en sida, med små blomstjelkar försedda,
strimmiga , hvita, röda eller blå. Fröbaljan är lansettlik, slät*,
och hyser oftast 4 ärter eller frö. VI:ca jmpilionacete,
eller Fjärils - blommor, kallade v. Linné den naturliga
ört-ilocken till hvilken denna räknas.
Alla Vicker kunna til! boskapsfoder med fördel
användas, ocli nästan alla växter af Diadelfist - klassen ätas
begärligt af Boskapen (se N:o 49)’ Företrädet ibland dem
tillhör dock de bladrikaste, varaktiga och som fylla bäst i
ladan, utan att vara gr o iva, saftlösa och sträfva. Skogsvio
kerna hafva flera af de till goclt foder nödvändiga
egenskaper och förtjenar således sitt rum ibland
foderväxterna. Vid bergningen bör den toikas helst upphängd på
häsjor, emedan torkningen sker långsamt, isynnerhet om
den tidigt afslås. Fröen eller ärterna äias af fåglar t. ex. höns^
och kunna äfven tjena till bröd, ehuru det måste blifva
kärft och torrt till smaken. Som växten i synnerhet
trif-▼es i skuggan ibland buskar, i lundar och på dylika ställen,,
så skulle den väl, på sådana trakter, der andra och
bättre foderslag ej växa, kunna med fördel odlas.
Tab. — fig. a. Blomfodret, fruktämnet med dess
ludna eller skäggiga mälke, och ståndarne. — b. mogen frukä=
balja. — c. frö eller ärt; alltsamrnan i naturlig storlek.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0262.html
