Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 138. ARUNDO ARENARIA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138.
ARUNDO ARENARIA.
Sandrör. Margräs.
Bladens kanter äro inåt hoprullade, och sluta
sig med en hvass styf spets. Blomvippan är
hoptryckt och axformig med enblommiga
bloin-foderskal, som äro längre än blomskalen.
Linn. Fl. Sv. p. 57. Cl. 3. Triandr. a:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 38.
Kl. 3. T remänmingar. 2:qvinn. K. Kett. Akad. Handl. 175g. s. i33»
Fischerstr. Ekon. Dikt. I. s. i<)5.
Sandröret växer vid hafstränderna i sanden vildt på
Gott-lands Fårön och på Cland, samt är sådd i Skåne vid
En-gelholm. Blommar i Juni eller Juli, med hvit
blomvippa, som liknar ett stort rågax. Roten är mångårig,
v.dt krypande och led full. Strået är stundom 1—2 alnar
högt, trindt, slätt, bladigt och har knä. Bladen äro
styf-va, hvassa och stickande, ofvantill fårade, inunder släta,
ljusblå (glauca). Bladslidorna äro släta, strimmiga (nervosas).
Bladskärmarne äro spetsigt 2:delade. Blomfoderskalen äro
näsfan lika långa, och innesluta ett ensamt blomster, föga
kortare än blomfoderskalen. Ullen (N:o 107.) är 3 — 4
gånger kortare än blomstret, som det omgifver. —
Gräset liknar i anseende till blomningssättet Phalaris, och
kommer nära Bandröret (N:o 107.), men vippans korta
och små blomgrenar sitta täLt invid axfästet, liksom
blomstren voro omedelbarligen fästade på detsamma.
Der hafvet uppkastar till stränderna fin hvit sand i
någon mängd, blir den snart af vindarne kringförd, och
hotar att i sina ständigt tillväxande sanddrifvor begrafva
både åkerfält och hus; dessutom hindras alla växter att
rota sig i flygsanden, som nästan aldrig är stilla: ingen
svartmylla får tilldana sig för att täcka den ofruktbärande
sanden, och. dessa stora fält blifva onyttiga ödemarker, som
å-ligen utvidga sig mer och mer på närliggande bördiga
trakters bekostnad. Till förekommande af sådana ganska
betydande olägenheter, ger sandröret en ypperlig utväg,
bekräftad genom inhemsk och utländsk mångårig
erfarenhet. Många af de ödsliga flygsandfälten i Skåne, somför
vid pass 60 år sedan började besås med detta gräs och
Strandråg (N:o 60.), hafva redan antagit utseende af bördiga fält,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0270.html
