Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 140. LONICERA PERICLYMENUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
140.
LONICERA PERICLYMENUM.
Rosen - Benved. Try. Matledsträd. Svensk Caprifolium.
Buskens sljelkar äro slaka, träaktiga, med löf
som hafva små bladstjelkar och äro affallande.
Blommorna äro gapande (ringentes), sitta i
qvistarnas ändar och formera der liksom ett
run daktigt blomhufvud.
Linn. Fl. Su. p. 68. Cl 5- PentandriA. i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 97.
Kl. 5- Fémmämningar. x:qvinn. Murr. App.Med. T. i. p. 384* Phann»
Caprifolii Herba, Flores, Stipites.
I3envedsslägtet är i Sverige icke rikt på arter; vi äga
der-af blott 3 — 4, bland hvilka den egentliga Benveden
(Lo-nic. Xylosteum), har med sin nästan benhårda ved. gifvit
anledning tifl namnet. Slägtet kännes med en olikformig
blomkrona och ett mångfroigt bär under blomfodret. En
utländsk art, kallad Caprifolium, planteras äfven i
trädgårdar, och har, liksom denna, midt emot hvarannan
sittande löf, men i synnerhet de öfversta äro liksom
hopväxta, så att stjelken synes genomborra dem. —
Rosenbenveden växer hos oss vild på små backar i Bohus län, vid
Troilhätte slussverk m. m.; har mjuka, trinda och nästan
jemnsmala stjelkar, som ligga på jorden eller hämta stöd
af närstående buskar och träd. Grenarne sitta midt enact
hvarannan liksom löfven, hvilka äro elliptiska,
helbrädda-de oftast fint ludna och inunder ljust blåaktiga, stundom
något inskurna eller flikiga. Blommorna äro utslagna i
Juli och utgå nästan strålvis från qvistens öfre ända. Bären
äro röda, bäskt sötaktiga och hafva det qvarsittande
5-klufna blomfodret på sig, liksom en liten krona.
Planteras i trädgårdar helst med rotskott eller affläggnirigar.
Ehuru räknad bland Apoteksväxterna, skall Läsaren
dock icke länge uppehållas med beskrifning på dess
nytta i medicin. Men om det skulle frågas: hvaiföre har den
då fått ett rum ibland dem? så böra vi tillägga, att
stjelkar och blommor troddes fordom vara blodrenande och
gag-neliga såsom té i trångbröstighet och lindriga
utslagsjukdomar, och dekokten brukades till gurgling i halsfluss.—
Hornboskapen äta busken, men liäslar och svin icke. — Rotens
saft förändrar färgen på blått papper till högröd (FL der
Wet-terau)._För sina vackra och välluktande blommors skull plan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:27:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svebotan/2/0278.html
