Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146.
TRAGOPOGON Pratense.
Äng-salsofi. Salsoji. Bockskägg. På Finska: Myskinyrti,
Bladen åro helbråddade, kolformiga, spetsade och
vid basen utvidgade. Blomstjelken trind.
Blomfo-derblciden nåstan lika ianga med strälblomstren.
Linn. Fl. Sv. p. 267. Cl. it). Synge nes. polygam. a>qual.
Lilj. Sv. Fl. s. 338. Kl. 15. Svågrar; lika Svågerlag. Murr.
App. Med. T. 1. p, 104, Pharm, Tragopogi 1#J BarbaJ Hirci
Radix,
.A-ngsalsoficn är pi somliga orter mindre allmän j träftas
pä ängar och åkerrenar i Juni och Juli med blomma och
har 2årig rot, som är tapplik, saftig och söt. Växten
blir ii aln hög vid pass, är ganska slät medgreniga, trin»
da och ofta rödbruna stjelkar j bladen sitta skiftevis och
blomstjelkarna i toppen Hro ensamma, enblommiga, uppåt
tjockare och trinda. Blommorna öpna sig i varmt cch tort
väder bittida, kl. 4 om morgonen och dra hop sig krin»
middagstiden. Blomfodrets småblad äro lansettlika, platta
och sitta i 2 rader. Småblomstren äro 5tandade, olika
långa , men mest lika med eller litet längre än
blomfoderbladen; de yttre småblomstren äro störst. Fruktämnet är i
ändan pensellikt. Fruktfästet punkterat. Fröen krökta,
fårade och skrofliga. Fröfjunet, fäftadt på en fint spetsad
stjelk, är fjäderlikt och stråligt, _ Slägtkarakt. är: naket
blomfäste , enkelt mångbladigt blomfoder och stjelkadt
fjäder-likt fjun— Naturl. örtflockcn dit Salsoficn räknas, kallas Sam*
mansatta blommar (pl:ae compositae 1. semiflosculosae).
Stundom förvandlas hela blomman inom blomfodret till ett
mörkbrunt eller svartaktigt fint pulver, fom rifvet med
gum-mivatten skall kunna till målning användas. Detta kallas
brand- eller sotax, är vissa år allmänt på flera slags växter
och uppkommer enligt somligas tanka, af en insekt, som
skadar blomman så att den undergår denna förändring , och
efter andra, af en fin svampart ,(Lycoperdon), som liksom
mögel fäster sig i blomman och förstör dess naturliga
urbildande. (Ifr. K, Vett, Ak. Handl. 1775, s. 317}.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
