- Project Runeberg -  Svensk botanik, utgifven af J.W. Palmstruch / Band 3 - Plansch 145-216 /
18

(1802-1843) [MARC] Author: Conrad Quensel, Olof Swartz, Gustaf Johan Billberg, Göran Wahlenberg With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149-

SEDUM Acre.

Bitter Bergknopf. Fetknopp. Hällegräs. På Finska;
Kukon-marja* Kukon-lchti. Wiluruoho•

Bladen sitta skiftevis, åro nåstan ågglika, tjocka,
saftiga, utan bladstjelk. Blomknippet (cyma) år
bla-digt och mest skiufvef.

o

Linn. Fl. Sv. p. IJ3. Cl. IO. DECANDR. Tgyn- IM-b
Sv-Fl. S. 1S9. Kl. 7. Ti O må NN ING A R. 5:qvin. Murr. App. Med.
T. 3. p. 344* Pharm. Sedi min. 1. vermicul. Herba.

På berg, murar, tak, och torra sandiga ställen träffas
denna gulgröna allmänna växt, som har mångårig rot och
blommar i Juni och Juli. Örtstjelkarne uppväxa i små
buskar, äro nedliggande, greniga, trinda och utan hår$
bladen äro tiyckta intill örtstjelken. Blomknipporna, som
sitta ensamma i toppen , ha få blommor. Blomfodret är
något trubbigt och slätt * blombladen spetsiga. Fröhusen

hinnaktiga och släta._Slägtet innehåller många arter, och

igenkännes med 5klufvit blomfoder, 5 blomblad, 5
håning-hus i form af fjäll vid basen af fruktämnet och 5 fröhus,

som bildas ofvan blomfodret. _ Naturliga örtflocken för

Bergknoppen Jcallas Saftiga växter (pl:ae succulentae), och
denna egenskap att vara saftfull bibehålles länge om växten
uphänges under taket i ett rum, och kan således, liksom
Semperviven och flera andra, förvaras saftig och frisknä.
stan ett helt år.

Genom sin skärpa väcker den, invertes tagen, kräkning
och laxerar, hvarföre dekokten, helst beredd af gammalt öl
till 3 — 4 uns i dosis, kanske kunnat bota frossan j ett
botemedel som för soldater , bönder och starka personer stundom
kan tillgripas. Att med samma dekokt och tillsatts af litet
Rosenhåning och Alun, skölja munnen och gnida skadadt
tandkött, då tänderna tillika lofsnadt, är äfven med fördel
försökt. Kokade växten utkrammad, har man lagt i knäveket,
då knäet varit kontrakt och dekokten har derjemte nyttjats
invertes. På skörbj.uggsartade bensår, lägges örten frisk
sönderstött, eller kokad i öi eller dricka, eller ock med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:28:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svebotan/3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free