Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150.
SCIRPUS Lacustris.
Insjösäf. Kolvass.
Sträet år trindt och bart. Blomvippan sitter i
toppen och liknar ett dubbelt sammansatt blomknippe
med åggformiga småax och olika långa
axstjel-kar.
Linn. Fl. Sv. p. 16. Cl. 3. Thiandr. i:gyn. £#/• Sv. Fl.
s. 18. Kl. 3. Tremänningar. Irqvinn. WalUn. Afhandl. om
Nodbrod. Praes. Heilen. 4U0 1782. s. 11.
T^ill skillnad från bladvassen (Strandrör N:r 114), kallas
denna i åtskilliga landsorter kolvass, emedan båda växa
vid insjöstränderna, men ha på afstånd olika mörkt eller
svart utseende. Saf växer allmän med mångårig krypande
stark rot, i renare vatten, såsom vikar af strömmar och
insjöar, samt blommar i Juli. Stråen bli 2 alnar och
der-öfver, inuti med ett svampaktigt hvitt ämne uppfyllda, och
emot roten försedda med nästan mot hvarandra sittande
sii-dor. Blomvippans grenar eller axstjelkar äro hoptryckta,
olika långa, utgående från tvänne blomhölsterlika
blom-skärmar och delande sig oordentligt; bärande småax,
hvil-kas blomfoderfjäll täcka hvarannan till hälften. Fröen äro
platta med 5 _ 6 styfva hår vid basen, hvilka äfven un«
der blomningen synas ikring pistillen. __ Slägtets
kännemärke är, att för hvart blomster finnes ett blomfoder, som
ligger i axet liksom fjäll, det ena till hälften på det andra j
blomstren sakna blomkronor eller fom de ibland gräsen
kallas blomsterskal, men gifva bvardera ett frö.
På några orter i Finland, Savolax och Karelen,
uttages kärnan eller det svampaktiga hvita ämnet, torkas väl,
stampas, males och användes till bröd, som väl blir tort
och saftlöst, men hvitt och icke osmakligt, Samma slags
märg, pressad och fastlimmad vid hvarannan, skall kunna
nyttjas i stället för papper j i Skåne brukas den allmänt
till lampvekar, som brinna rätt väl, när de förut äro nog
torkade. Ung eller ännu icke grofväxt Insjösäf, ätes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
