Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153.
SAXIFRAGA Grandiata.
Kjtölig Stenbkacka. Iliihhioppar. på F. Papelo-jutin.
JXoten är knölig. Piotbladen äro njuYlikn,
flikiga och äga Bladstjelkar. Örtstjelken är
gre-nig, växer rak, med Blomvippa i toppen och
fruktämnet till hälften under Blomfodret.
Linn. Fl. Sv. p. I45. Cl. 10. Dicanm. 2;eyn> Lilj. Sv. Fl. s. 16g.
Kl. 7. Ti em än w. a:qvinn. Murr. App. Med. T. 3- P- 55• Pharrn.
Saxifragae albae. Herb a; S era en.
-L å torra angår, backar, tak och ibland gr"s växer
denna ört allmän och börjar blomma i Mai el 1. Juni; dess rot
är mångårig, rnjölig och bäskaktig. lökaktig, ibland stor
so:n ett litet Kersbär, sammansatt al flera små runda,
hvita, ulliga rötter stora som Hampfrö, och omgifna med
flera hinnor; och kallades fordom lör sin likhet med frö på
Apoteken Semen. Örtstjelken är trind, hårig, bladig och
liksom bladen något klibbig och saftig, örtbladen äro, de
öfversta, Jansettlika, de nedra inskurna och nästan utan
bladstjelkar. Blomfodret uppi’ätt, försedt med hår och
små körtlar. Blombladen äro omvändt äggformiga, och
ådriga ; inflyttad i trädgårdar på god jord blir blomman
dubbel. — Stenbräckslägtet har 5:kfufvit qvarsittande
blomfoder, 5 blomblad och ett 2:hornadt Fröhus af ett rum
för många frö , öppnande sig mellan hornen. Naturl.
ört-flocken kallas Saftiga vi’ix.ter (Succulentos plantas).
Utom namnet Stenbräcka , öfversatt ifrån det Latinska,
ftar växten ingen egenskap, som ger anledning att i
densamma söka ett botemdel mot Stenpassion. Smaken, som
v. Linn k funnit stickande och skarp, lofvar ej heller mycket
i andra alseenden. Emedlertid ätesden, då getter
undantagas, ieke af boskapen, hvilket ger tillkänna att den till
sina egenskaper är olik med foderväxterna i allmänhet, och
kunde derföre förtjena att genom anställda försök blifva
näi*mare till sin kraft och verkan bekant. Växten
innehåller färgämne, enligt Assess. Rajns uppgift. Efter 2
timmars betning med Alun och Vinsten kokas godset med
den under blomningen samlade örten , hvaraf det får
en stark olivgul färg; om Jernvitriol och Vinsten sedan
till.igges i färgsoppan, får godset efter lörnyad kokning,
stark grå, i gult fallande färg; omröres godset slutligen i
ljumt VitriolvaUen , blir f.irgen mörk oliv. —
Tah. — lig. a. fruktämne eller fröhuset i sin början
— b. fröhus i naturlig storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
