Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPIR.AEA Filitendula.
Brudbrödsört. SomiIIä , Galteknappar. På Finska For*
muruoho, Sianmaltsa.
Örtstjelken är icke trädaktig. Bladen
penn-taggade: Småfjladen sågtandade, släta och
lika hvarandra. Blommorna ha inånga
pistiller och sitta i knippform (cyma), i toppen.
Linn. Fl. Sv. p. 170. Cl. 12. Icos.udb. 5:gyn. Lilj. Sv. Fl. s,
199. kl. S- Tjugemänn. 5 — 5 qvinn. Patr. S. Hush. Jurn. 1785. Dec.
s. 17a. Murr. App. Med. T. 5. p. 118- Vharm. Filipeadube 1. Saxifragae
rubrae Radix, Herba.
*\^fixtens mångåriga rot träffas allmän i torra ängar och
ar besynnerlig med sina äggformiga knölar,
sammanbundna liksom med fina trådar och något liknande ett
perl-bnnd ; deraf är namnet lilipendula (hängande på tråd)
tillkommit. Dessa knölar äro om besten välluktande, saftiga och
något söta, om sommaren torrare, mindre luktande och
något bäska. Örtstjelken blir vid pass ‘ aln hög, är
kantig, slät, bladig och föga grenig upptill. Bladen likna
Mil-leloliens (N:o74), sitla till skiftes, ha många småblad
(multijuga) och ett udda, slutbladet. Bladskärmarne äro
rundade, liksom fastväxla vid stjelken o^h sågtandade.
Blomknippan är mångblommig och upprätt. Fröhusen är
håriga, och mogna i Septrr. Pistillerna äro 8 till 12 i hvar
blom-ma. I Juni eller Juli pläga dess välluktand^e blommor vara
utslagna. — Med 5:klufvet blomfoder, 5 blomblad och
siskaligt, rr.ångfröigt fröhus öfver blomfodret igenkännes
slägtet, som har blott 2:ne Svenska arter, hvilka räknas
till naturl. örtilocken Senticosce plantce.
Rötterne, färska, rifna i kallt vatten, färga det rödt
och afsätta till bottnen af kärlet, om det lenmas stilla,
ett stärkelseämne, som under kokning förändrar sig till
segt gelé, hvaraf man ser att roten innehåller ett ämne,
som för organiska djuriska kroppar är närande. Också
har man i hungersnöd med fördel betjent sig af roten tiH
bröd. Roten torkad och malen till mjöl samt gjord
skicklig att undergå spirituös gäsning, kan nyttjas till
distilla-tion af bränvin och sprit. Dess egenskap att vara
nöd-brödsämne är nästan den enda, som gör växten något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
