Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156.
CAREX Arenaria.
Sandstarr.
Roten är krypande. Axet ar sammansatt af
flera små, af hvilka de nedersta, som hysa
honor, sitta inom en bladlik axskärm på afstånd
ifrån de öfra eller hanaxen. Pistillerna. ha 2
märken.
Linn Fl. Sv. p. 325. Cl. 21. Monoeci a. ^zandr. Lilljebl. Sv. Fl.
s. 22. kl. 5. Tn em iss. i:qvinn. med han- ocli lionb’om sier inom
sär-skilta blommor. K. Vett. Akcid. H iS^5. S. 144. U^ahlenbergs
Cari-cografi. Murr. App.Med. T.5. p. 5io. Pharrn. Sars a p ar il 1 ae Gerra:»
Radix.
O
Otarrslägtet, räknadt af allmänheten bland Gräsen och
al Örlkännare till en egen naturl. Ortflock kallad
Calamaria?, äger särskilta ax för ståndarne och andra för
pistillerna, ehuru båda slagen sitta pä ett och samma strå
eller stånd. Hos denna art äfven som hos flera i samma
afdelning förenas både ståndare och pistiller i ett ax ,
ehuru de sitta åtskilde, neml. hannarne i toppen och
honorna inunder. Den fäster flygsand och växer i sådan vid
stränderna , ymnigast i Skåne och på Oland ; samt
blommar i Juli månad. Dess mångåriga ledfulla rot är tjock
som en dufpenna, krypande och enkel med svartbruna
ta-gellika hår vid lederna, som sitta något åtskilde från
hvarandra. Ifrån hvar led upväxer ett strå, som under
sanden har leder och mörka bladsidor; sedermera får
strået flera blad, blir utan knä ell. leder, vid pass qvarters
högt, med ax i toppen, ofta något nedåt lutande. Axet
utgöres af 3 - 4 * 5 smärre, utan axstjelkar: axskärmen för
det nedersta småaxet är Jångt nästan som hela
sammansatta axen; de öfriga småaxen ha dylika axskärmar ell.
blad, som äro kortare.
Vid medlet af i6:de århundradet införde Spaniorerne
från Mexico till Europa , roten af en buskart, som
växande, slingrar sig kring andra träd, och kallades
Sarsa-parill ( Smilåx Sarsap.) Den blef snart utropad för sin
dyrbara egenskap alt bota veneriska sjukdomen, och man
föreställer sig lätt att ett botmedel mot en så allmän
sjukdom blef snart en indrägtig handelsvara, på hvilken
priset ökades i samma mån som åtgången tilltog. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
