Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5g.
VERO NI C A Otficinalis.
Er enpris. Jordkrypa. På Finska Tädynruoho.
örtstjelken är nedliggande. Bladen ägglika ,
stråfva , sågtandade och sittande mot
hvaran-nan. Blomstje/kame mångblommiga ,
utgående från bladfästen.
Linn. Fl Su. p. 5- Di and r i A i:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. g. TtImaSK,
i:qvinn. Mufr. App. Med. T. a. p. 205. Phar/n. Yeronic* Ilerba,
F Örr än Kinesiska Téet , genom det allmänna bruket
blef en nödvändighetsvara, nyttjades i dess ställe
Eren-prisörten, ämju af många känd under namn af Europeiskt
Té. På sandiga ofruktbara ställen, ängar, i skogar och
bland Ljung växer den ymnigt ocli träffas i Juni elJer Juli
med blommor, vanligen ljusblå med mörkare strimmor eller
ådror, men stundom äfven hvita; roten är mångårig och
stjelkarne utbreda sig vidt ikring; Blomstjelkarne äro
ensamme, håriga och räcka högre än Grtstjelken: finnas sällan
i toppen; de utgå mest på sidan af Örtstjelken, nedan för
densamma vid bladens fästen (axillas). Blommorna sitta i
/orm af ax. Bladen äro blekgröna och stråfva af ludd*
(Jemför N:o 127.)
Örten är bäskaktig till smaken., något
sammandragande och svärtar jernvitriols- upplösning. Exti’aktet beredt
med Sprit, är bäskare än det som tillredes med vatten.
— Såsom bäsk, stärkande och lindrigt sammandragande,
kan man icke neka växten all kraft i Medicin; likväl
liar man icke mycket att lofva sig af dess bruk, och den
har i sednare tider också blifvit till det mesta bortglömd
och urmodig. Ehuru smaken i de flestas tycke icke lär
vara angenäm, drickes dock infusion på örten, såsom Té,
af somliga , i stället för det Ostindiska. Andra nyttja det
emot bröstsjukdomar af svaghet och då slem besvärar. Man
har äfven iörsökt dekokt på örten, stundom blandad med
rödt vin, emot grus i urinvägarna och stenplågor, samt
emot sådan klåda eller skabb som stundom anfaller
ålderstigna personer (Scab. senil.), och torde såsom stärkande
medel icke alltid visat sig overksamt. — Men utom dessa
förmåner, som man tillforene trodde sig kunna hämta flf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
