Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o.
PIMPINELLA Saxifraga.
HvitblommigPimpisell. Bockrot. På Finska:
Rangas-Kumin a. lYa nri ennioho.
Bladen äro penntaggade: småbladen på de vid
roten, äggformiga och sågtandade; på de
Högre upp sittande, jemnsmala, helbräddade.
Linn. Fl. Sa. p. g5. Cl. 5. Pextandr. 2:gyn. Lilj. Sv. Fl. s. 127.
Kl. 5. Femmåsn. 2:qvinn. IHurr. App. Med. T. 1. p. 294. Vharm.
Pimp:se _alb* 1. nosualis Radix, Semen, Herba.
-P å torra ängar och Ii ård jord växer denna Pimpinellart,
och blommar från Juni till i Aug. månad, samt räknas till
den naturliga örtflocken, som innefattar Parasollblommorna.
D e ss Slägte utmärker sig med äggformig, strekad och aflång
frukt; inböjda blomblad och nästan klotformiga märken.
Roten är mångårig, lång och smal, jemntjock, något
träaktig, hvit, aromatisk och lemnar tuggad en stickande
smak på tungan. Örten är fint luden. Grenarna äro
något krokiga, trinda, med fåror långsefter och långa
blomförande stjelkar. Bladen vid roten äro penntaggade,
med nästan äggformiga och sågtandade småblad: de som
sitta högre npp på stjelken äro ofta dubbelt penntaggade,
men saknas understundom; de öfversta äro enkla, smala och
odelade. Parasollställningarna sitta vid stjelkarnas ändar.
Blommorna äro hvita och få aflånga frö, på hvilka det
köttakiiga blomfästet är på öfra ändan qvarsiitande. —
Om den så kallade Fimp. dissecta, med nästan dubbelt
parbladiga blad, ansedd af somliga såsom afart, är det
eller icke, kan endast genom kultur afgöras.
Den brinnande känsla, som roten på tungan väcker,
upphör snart och kan denna egenskap icke heller länge
hos roten bibehållas. Emedlertid räknas den till
slemlösande, magstärkande och ui indrifvande medel, och har
blifvit använd mot slemstockningar i bröstet och magen,
såsom mot heshet, katarralhosta, trångbröstighet, dålig
matlust m. m. Tuggad, framlockar den saliven och skall
med någon fördel blifvit brukad mot tungans lamhet
(paialysis linguae). Den är äfven, såsom aromatisk,
svett-drifvande. Dosis af roten i pulverform är 1 skrupel eller
a drakmer, infunderade i vin och vatten. Fröen äro sva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
